1042 Alinder, Kurt, 1945, Särna- och Idreskogarnas historia under svensk tid – Ett bidrag till deras rättshistoriska utveckling, publicerad i Särna – Idre 300 år: en hembygdsbok, 1980, Särna fornminnesförening, Särna (i fortsättningen Alinder, 1945), s. 103–106. 1043 Alinder, 1945, s. 106–111 och s. 133. kapitel8 ningen skulle läsas upp för Särnaborna vid sockenstämma, och om ingen anförde några hinder mot det skulle delningen stadfästas vid nästa ting. Så skedde också vid vintertinget år 1741.1042 Delningen visar enligt Alinder att sockenborna inte hade betraktat socknens skogsmark som samfälld, utan att det redan tidigare hade funnits gränser mellan socknens dåvarande skattegårdar. Uttryckssättet i delningshandlingens innehåll tyder på att man vid själva delningen hade utgått från det faktiska förhållandet att socknens skogsmark var delad mellan gårdarnas dåvarande ägare. En sådan delning måste enligt Alinder ha funnits redan under den tidpunkt när socknen kom under svenskt välde. Han bedömer att skogarna i Särna socken var delade mellan hemmanen före år 1683. De gränser som angavs mellan de olika gårdarna visar att delningen omfattade hela socknen, och att även marken öster och söder om Femundsjön, som före 1751 års gränsreglering hade tillhört Sverige, hade inbegripits i socknen. Inte någon mark hade lämnats odelad. 1725 års skogsdelning synes enligt Alinder sedan sin tillkomst ha utgjort grunden för jordäganderätten och fastighetsbildningen i socknen. Fastebrev har meddelats på de olika gårdarnas skogsskiften eller till noggrant bestämda delar av dessa. Ända fram till tiden för storskiftets och avvittringens genomförande i socknen har delningen betraktats som en giltig rättshandling, inte bara av sockenborna själva utan också av socknens häradsrätt, såväl i lagfartsärenden som i tvistemål mellan enskilda om deras fasta egendom.1043 Delningen avsåg alltså även fjälltrakterna där samerna levde, även om samerna förmodligen inte var medvetna om att någon delning ägde rum. Ljung har också beskrivit skogdelningen år 1725. Han har främst undersökt ett område i den östra delen av det nuvarande naturreservatet Långfjället, men även vissa närliggande områden. Ljung skriver, beträffande Idre skattehemmans tilldelning vid skogsdelningen, att eftersom 512
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=