kapitel8 åt storskalig renskötsel, vilket enligt honom visas av det faktum att vildrenen där har haft starka fästen sedan mycket lång tid tillbaka. Erfarenheter visar att vild och tam ren inte kan samleva i ett och samma fjällområde, skriver Ljung, eftersom en enda vildren i en tamrenflock räcker för att omöjliggöra hela drivningen.1011 Tervalampi beskriver vittnesmål som har antecknats av lappfogden Abraham Staaff år 1922. Dessa muntliga traditioner berättar om äldre visten och lapphärbärgen bland annat i Slugufjäll, Långfjället (Hävlingskällan) och Storfjäten.1012 Ytterligare ett äldre viste finns beskrivet i Övre Hågådalen. I samband med den så kallade Baltzarfejden år 1611, när Hede invaderades av en svenskhär, ska Hedefolket ha flytt upp till fjälls och rastat i ett lappläger där.1013 Sägner berättar också om samer i Stora Skedvi, Nås och Svärdsjö, det vill säga relativt långt söderut i länet och utanför de nu undersökta områdena. Där ska man enligt berättelserna ha funnit lappgravar.1014 Även äldre reseskildringar beskriver samer längre söderut i Dalarna under 1600- och 1700-talen.1015 Från Linnés resa genom Dalarna år 1733 finns till exempel nertecknat att två lapska hushåll fanns i Äppelbo, och att tre lappkojor som var helt olika kojorna i Lappland fanns i ett kärr. Beskrivningen avser den del av resan som ägde rum i närheten av Järna mellan Äppelbo och Nås.1016 504 1011 Ljung, Tomas, 2004, Ödebygdsminnen: berättelsen om människorna Nord i marken, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Falun (i fortsättningen Ljung, 2004), s. 336. 1012 Tervalampi, 2004, s. 63. 1013 Ljung, 2004, s. 33. Ljung skriver att skildringen står att finna i Per Nilsson-Tannérs bok Inger Grannes – roman från Baltzarfejden i Härjedalen, men att det vore ett misstag att tro att Nilsson-Tannér fabulerar fritt. Tvärtom, fortsätter Ljung, ges många exempel på att minnen från dessa onda dagar levt ett aktivt liv i fjällfolkets medvetande, inte minst bland de familjer som haft sina rötter österut. 1014 Forsslund, Karl-Erik, 1923, Med Dalälven från källorna till havet, del 1 Österdalälven, Åhlén och Åkerlunds förlag, Stockholm (i fortsättningen Forsslund, 1923), s.13 f. Se även Lönnberg, Einar, 1922, Fauna och flora, sjuttonde årgången, Almqvist & Wiksell, Uppsala och Stockholm, s. 55 f. 1015 Böethius, Axel, 1923, Några anteckningar om lapparna i Dalarna – deras slöjd och skadliga djurfångst, publicerad i Dalarnas Hembygdsförbunds tidskrift, tredje årgången (i fortsättningen Böethius, 1923), s. 22. 1016 Anteckningarna avskrivna av Larsson, 1978, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 16 f, s.4 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=