1008 Den arkeologiska undersökningen Samiska kulturmiljöer, som leddes av arkeologerna Britta Wennstedt Edvinger och Ulf Stefan Winka, beskrivs av Willenfeldt, 2004, s.78–80. 1009 Zachrisson, 2004, s. 19 f. 1010 Tervalampi, Jouni, 2004, De vandrade i fjällen, publicerad i Idre sameby: med historiska spår i framtiden, Gaaltije, Östersund (i fortsättningen Tervalampi, 2004), s. 63. Bild 32. Kartbild över samebyarna i Älvdalens kommun. från sametingets karta över samebyar. • kapitel8 schyr om Idre sameby. Lars Rumars bokHistorien och Härjedalsdomeninnehåller även den betydelsefulla uppgifter om förhållandena i Dalarna. Liksom beträffande Jämtland och Härjedalen finns arkeologiska fynd som vittnar om en tidig samisk närvaro i Dalarna. Som exempel kan nämnas en stor arkeologisk undersökning av Idreområdet som gjordes år 2001. Under arbetet inventerades och registrerades 70 fynd inom Idre samebys åretruntmarker, varav de flesta avsåg renvallar.1008 Det finns också muntliga traditioner som kopplar till vissa arkeologiska fynd. Till exempel finns vid västra foten av fjället Västra Barfredshågna vid Grövelsjön en glänta kallad Lappvallen eller Lappvollen, som i muntlig tradition sätts i samband med samer och renskötsel. På platsen har en härd av samisk typ och föremål i form av bland annat mynt påträffats, som tyder på att platsen har använts under 1600- och 1700-talen.1009 Tervalampi skriver, att runt sjön Femunden strax väster om nuvarande gränsen mellan Norge och Sverige i höjd med Grövelsjön, utvecklades storskalig renskötsel med början från mitten av 1600-talet. På västra sidan av sjön hade två bröder varsin boplats och den ene av dem, som höll till vid Hommelfjellet år 1663, hade cirka 600 renar.1010 Detkannoteras att den norsk-svenska gränsen gick vid Femundsjön efter Brömsebrofreden och först vid regleringen av gränsen år 1751 kom att få sin nuvarande placering öster om sjön. Beträffande Idrefjällen tror författaren Tomas Ljung att samerna där före år 1700 knappast kan ha ägnat sig 503
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=