historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län tid, skriver Rumar, är att det man kallade ”civilisationen”, det vill säga jordbruket, hade företräde framför renskötselns och samernas intressen.1006 Det ska påpekas att markkonkurrensen inte bara gällde mellan samer och bönder, utan konfliktlinjerna var flera. Tvister om markanvändning mellan bönder och bruksarbetare vid bergverken har redan nämnts. Utöver konflikter bönder emellan ska även konkurrens mellan bönder och nybyggare nämnas. Rumar beskriver att nybygget i Lofsdalen tillkom år 1678, och att det år 1698 framfördes klagomål från nybyggarna på grund av intrång i jakt och fiske från bönder. Nybygget Rogen är ett annat exempel. I ett ärende hos kungens befallningshavare år 1803 slogs det fast att nybyggarna i Rogen inte kunde ges någon fiskerätt, eftersom fiskevattnen där för länge sedan var upplåtna åt åtskilliga skattemän i Tännäs. Områdena för detta nybygge var i vart fall till viss del belägna på det nuvarande renbetesfjället Rutfjället.1007 De samebyar som har åretruntmarker i Härjedalens kommun är som tidigare nämnts Mittådalen, Ruvhten Sijte och Idre. Den bedömning som jag har gjort efter att ha jämfört den historiska markanvändningen i de olika samebyområdena i Härjedalens kommun med den i Girjasområdet innebär sammanfattningsvis att samebyarna förmodligen inte har några Girjasrättigheter (det vill säga rättigheter som innefattar upplåtelserätt) i renbetesfjällen där. Det var den bedömning som vi också gjorde i Renmarkskommitténs sekretariat. I fråga om innehållet i den jakt- och fiskerätt samebyarna ändå har vill jag uttrycka mig tydligare nu än vad vi gjorde i Renmarkskommittén – här menar jag att samebyarna har en medbestämmanderätt över jakten och fisket; i princip en vetorätt mot sådana upplåtelser som de anser medför störningar. 497 1006 Rumar, 2014, s. 139. 1007 Larsson, 1975–1976, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 11 b, s. 19. Slutsatser om Härjedalens kommun 8.6.5.3 se bild 31, sidan 498
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=