historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län Läraren Odd Willenfeldt har studerat husförhörslängder för Härjedalen från mitten av 1700-talet till slutet av 1800-talet. Han menar att varierande uppgifter om antalet samer och deras platstillhörighet visar att det måste ha varit svårt för myndigheterna att få ett grepp om samerna som folk, och att prästerna inte hade kontroll över var samerna egentligen höll till. Någon administration liknande den i lappmarken i Lappland fanns inte. Var samerna skrevs berodde enligt Willenfeldt nog mer på vem som var präst för tillfället och hur stor kunskap denne hade om förhållanden i trakten.988 När det gäller skriftliga belägg för skattläggning av fjäll för samers brukande, är dessa av sent datum. I äldre jordeböcker för Tännäs socken finns inga uppgifter om skattelappar eller skattefjäll.989 Möjligen ingick delar av Rutfjället i skattefjället Skars- och Helagsfjäll.990 De historiska förhållandena kring Rutfjället framstår dock som oklara. Enligt Larsson var det först i samband med avvittringen på 1800-talet som Rutfjället avgränsades, skattlades och uppläts till lappar. Innan dess har det nyttjats som kronomark av andra. Det finns dock uppgifter om tidigare samiskt intresse för området. År 1753 ska kateketen (kristendomsläraren) och samen Anders Torkelsson Fjellström, som flyttat söderut från Hammerdal, ha ansökt om att få använda ett då inte skattlagt område som renbetesmark. Det bestod av två delområden, där det norra sträckte sig från Rutfjället till Skenörsfjället, Gröndalen och den östra änden av Malmagen med kringliggande skogar, 491 987 Rumar, 2014, s. 35. 988 Willenfeldt, Odd, 2004, Idre – himmel och helvete, publicerad i Idre sameby: med historiska spår i framtiden, Gaaltije, Östersund (i fortsättningen Willenfeldt, 2004), s. 84 f. 989 Larsson, 1979, s. 32. 990 Rumar, som konstaterar att de verkliga gränserna för Skars- och Helagfjäll var ytterst oklara, noterar att enligt uppgifter som 1799 delgavs den tyske resenären Schmidt av lapprästen Orstadius och bruksinspektör Björkbom på Ljusnedals bruk, indelades samerna i Härjedalen i Rut- och Mitåsamer efter de båda fjällen Ruten och Mittåkläppen. Rutfjället ligger ett gott stycke söder om Fjällnäs i Tännäs socken och är det sydligaste fjället i Härjedalen. Efter allt att döma, fortsätter Rumar, ska fjällen i detta sydligare område räknas till Skars- och Helagsfjäll, men först i samband med avvittringen på 1800-talet blev Rutfjället ett eget skattefjäll. Rumar, 2014, s. 79 f. Se också Schmidt, Johann Wilhelm, 1801, Resa genom Hälsingland och Härjedalen år 1799, översatt och kommenterad av Anders Lööv, 1992, Lueije förlag, s. 54.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=