RB 77

kapitel8 talet uppgick antalet bönder i Oviken till ett 100-tal enligt jordeboken. I samband med en ökande jordbruksbefolkning ökade också böndernas behov av att nyttja avradsland till slåtter, bete, jakt och fiske. Ett stort antal avradsland finns redovisade invid fjällområdet. Dessutom framkommer tidigt skattlagda fisken, inom avradsland eller fristående, en bit upp i fjällen. I Storsjö socken finns äldre belägg för att samer hade brukat fjälltrakterna mot skatt. Från mitten av 1600-talet finns uppgifter om att Saris fjäll och Flatrun fjäll använts som skattefjäll. För Helags fjäll finns uppgifter om en ännu tidigare samisk närvaro, även om beskattningen möjligen inte har varit konsekvent för tiden före år 1720. När det gäller konkurrerande markanvändning fanns även i Storsjö socken tidigt en jordbrukande befolkning i området, om än i mindre omfattning än i socknarna åt öst och nordöst. Bebyggelsen i västra Härjedalen var begränsad till Ljusnans dalgång fram till slutet av 1600-talet, men expanderade upp mot fjällkedjan under 1700-talet. Utöver nybyggen finns avradsland och tidigt skattlagda fisken redovisade vid eller inom de nuvarande renbetesfjällen. Det ska också nämnas att Funäsdalsbönder enligt en resolution från år 1692 hade en generell rätt att jaga älg på fjällen. I domböckerna finns flera exempel på konflikter om marken mellan bönder och samer, särskilt när det gäller områdena runt Ljungdalen. I socknens fjälltrakter längst i nordväst, Sylarna med omnejd, verkar den konkurrerande markanvändningen dock ha varit begränsad. Den belagda skattlagda samiska närvaron i den östra delen av Bergs kommun i Ovikens socken är av relativt sent datum, samtidigt som den konkurrerande markanvändningen där har varit tidig och omfattande. När det gäller de västra delarna av kommunen, Storsjö socken, finns äldre uppgifter om skattefjäll. Där har den konkurrerande markanvändningen också varit mindre framträdande. Särskilt när det gäller fjälltrakterna kring Helagsfjällen och Sylarna skulle en mer detaljerad undersökning, inklusive en genomgång av villkoren för samtliga avradsland i området, möjligen kunna utvisa Girjasliknande förutsättningar lokalt. Sett för området i stort framstår markkonkurrensen dock som avsevärt mer omfattande än den konkurrens som förekom i Girjas sameby. 484

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=