renskötselrätten grundas i renskötsel, inte i samisk etnicitet fattningen att etnicitet grundar en rätt av urminnes hävd framförs inte bara av allmänheten utan även av jurister som är insatta i frågorna. Sådana tankar leder till oordning när juridiska frågor om samerätt diskuteras. De leder till föreställningen att samerätt skulle vara något väsensskilt från all annan juridik som är omöjligt att passa in under svenska rättsförhållanden – nästan någon form av trolldom. I linje med det kan det också framföras idéer om att samer inte har någon känsla för mitt och ditt eller för egendom över huvud taget, att samer är naturbarn som menar att fjällen inte kan ägas, eller liknande. Sådana idéer kan mycket väl framföras med välvilja, men de gynnar inte den samiska befolkningen och överensstämmer heller inte med faktiska förhållanden. Rättshistorisk forskning visar med största tydlighet att samer (liksom andra) så långt tillbaka i tiden som det går att uttala sig om har haft starka uppfattningar om egendomsrätt och har bevakat rätten till sina marker och fiskevatten. Och det är just för att renskötande samer har en egendomsrätt som de har rätt att hindra vissa typer av fjällturism och exploateringar, trots att renskötarna är långt färre till antalet än alla som vill nyttja fjällen. I det följande görs ett försök att sammanfatta några grundregler för hur en egendomsrätt kan uppstå. Först ska dock något sägas om vad som kan vara egendom. Det juridiska uttrycket förmögenhetsrätt syftar på rättsregler om olika slag av tillgångar, till exempel fast egendom, lösa saker och fordringar och om tillhörande regler om skulder och andra förpliktelser, samt regler om hur tillgångarna kan omsättas genom avtal och liknande. Svensk förmögenhetsrätt bygger på en marknadsekonomisk ideologi. Grundtanken är att det ska finnas en stor avtalsfrihet för enskilda och en frihet att bedriva näringsverksamhet. Till de allmänna grunderna i förmögenhetsrätten hör principen om privat äganderätt. Äganderätt syftar 47 23 Domstolen prövade om ”det samiska folket” kunde vara part i processen och kom fram till att det inte gick. Ett folk kan inte vara part i ett tvistemål. Se NJA1981 s. 1, s. 169 f. Vad är egendom? 3.1.1
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=