De rutigaområdena är renbetesfjällen. Demörkare grönaområdena är kronoparker upplåtna för renbete. De gulaknappnålarna är skattefjäll, de mörkblåknappnålarna jordbrukshemman/byar som anlagts före år 1750, de ljusblåknappnålarna nybyggen anlagda efter år 1750 men före år 1800, de rödaknappnålarna bergverk. De orangedroppformade symbolerna är skansar. De mörkblådroppformade symbolerna är skattlagda kronofisken före år 1750. De ljusblådroppformade symbolerna är skattlagda kronofisken efter år 1750 men före år 1800. De mörkblårundade knappnålarna är avradsland skattlagda före år 1750. De mörkgrönarundade knappnålarna är avradsland skattlagda efter år 1750 men före år 1800. Bild 27. Kartlagd konkurrens i Åre kommun. Bild från Renmarkskommitténs konkurrenskartläggning. den digitala kartan finns på sametingets webbplats. • • kapitel8 fjällområdena, särskilt i de östra delarna. Möjligen har konkurrensen varit mindre omkring Täverdalen och Bunner fjäll. Det framstår som om konkurrensen på samebyarnas områden, under den period som har undersökts, i större delen av områdena var avsevärt mer omfattande än i Girjas sameby och på övriga statligt disponerade marker ovanför odlingsgränsen. Särskilt i de centrala, norra och sydöstra delarna av Åre kommun framstår det som tydligt att bönder och renskötande samer har konkurrerat om samma resurser. Girjasdomen ger inte något bestämt svar på hur mycket konkurrens som krävs för att hindra upparbetandet av Girjasrättigheter. Konkurrensen i Åre kommun framstår dock som så betydande att det verkar ha 469
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=