historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län Den ojämförligt största delen av Kjolands avradsland, från trädgränsen mot fjällen och ner till Kallsjön, har dock sedan gammalt brukats av bönderna i Kall på norra (nordöstra) sidan av Kallsjön. Vassnäs och Grötom med flera byar hade fäbodar söder (sydväst) om sjön.926 Tvister mellan bönder om de rätta gränserna mellan hemskiftets ägostycken, om slåtter i skogen, om fiske och dylikt var i äldre tider ofta förekommande, skriver Ullberg, som redogör för ett antal tvister mellan bönder i Kalls socken om rätten till slåttermyrar och slåtterängar. Även fisket i Kallsjön, Häggsjön och flera mindre fiskevatten var föremål för tvister mellan bönder.927 Avradsfisken i området fanns bland annat i Juvuln, Torrön, Holdern och i Lågsjön. Hur böndernas fiske gick till i dessa sjöar beskrevs av Fale Burman i hans dagböcker från sent 1700-tal.928 Beträffande Åre socken redovisas i 1546 års jordebok 20 bönder varav 7 med avrad. I jordeboken år 1568 listas 20 gårdar varav 9 med avrad samt 13 ödegods varav 1 med avrad. Som byar eller gårdar belägna väster om den västra gränsen för sockenmännens egen jord mot kungens allmänning enligt 1351 års gränshandling redovisas såväl år 1646 som år 1568 Handöl och Tångböle (Vallan tillkom år 1681). År 1568 nämns även Landverk som ödegods. Belägna i eller nära samma gräns nämns såväl år 1546 som år 1568 Nordhallen och år 1568 även Rännberg och Gullfinnsdalen, båda som ödegods. I 1646 års jordebok redovisas 43 bönder varav 14 med avrad.929 I Handöl i Åre socken fanns täljstensgruvor, som av allt att döma har bearbetats av ortens befolkning sedan många århundraden tillbaka. Tecken på brytning finns i 1500-talets fogderäkenskaper, där det framgår att täljstensbrottets ägare betalade mest skatt i hela Åre socken. Tecken finns också i 1600-talets räkenskaper, där det framgår att oproportionerligt många av drängarna i socknen fanns i Handöl. På äldre kartor finns täljstensbrottet markerat.930 463 926 Ullberg, 1969, s. 43. 927 Ullberg, 1969, s. 245–248. 928 Burman, 1793–1802, s. 13 f., 18 f., 23 f. och 25–29. 929 Larsson, 1978, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet band 14 c, s. 108. 930 Bromé, 1954, s. 333.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=