kapitel8 Hottön i söder. Redan vid den tiden var gränsen gammal; enligt brevet ska den ha gällt sedan hedenhös. Larsson skriver att gränsen till sina grunddrag motsvarar den gräns mellan skatteskog och avradsland som senare kan skönjas i området.923 I 1546 års jordebok för Kalls socken redovisas 17 bönder, varav 14 med avradsland. I jordeboken år 1568 listas 17 gårdar varav 15 med avrad samt 7 ödegods varav 1 med avrad. Både år 1546 och år 1568 nämns Kolåsen och Äng (Ytteräng och Överäng) samt byar eller gårdar vid Kallsjöns nordöstra strand från Beljom i norr till Brattängen i söder. År 1568 redovisas dessutom Fäviken, ödegods, vid Kallsjöns sydvästra strand längst i söder. I 1646 års jordebok redovisas för Kalls socken 31 bönder varav 11 med avrad.924 Omkring Kallsjön samt mellan Kallsjön och Åre fanns det många torp och fäbodvallar på 1700-talet. Kjolands avradsland var ett stort område som sträckte sig från Fäviken i sydöst till Segerdalen i nordväst, det vill säga längs med nästan hela sidan av Kallsjön. Där anlades flera torp och skattehemman, vissa så tidigt som på 1500-talet. En del av Kjolands avradsland användes för fäbodvallar av bönderna i Åre, men den största delen brukades av bönderna i Kall på nordöstra sidan av Kallsjön. Byarna där hade fäbodar sydväst om Kallsjön och olika skogsnyttigheter, framför allt slåtter, mulbeten, husbehovsskog och något fiske. Trots böndernas protester såldes Kjolands avradsland till Huså bruk, vilket gav anledning till en segsliten strid mellan bruket och bönderna på norra sidan Kallsjön. Bönderna ville inte förlora sina urgamla rättigheter till detta avradsland, skriver Larsson.925 Ullberg beskriver också Kjolands avradsland. Han förklarar att utmed dess västra gräns mot fjället hade en del byar i Åre anlagt fäbodar längs trädgränsen: Brattvallen (Brattland), Vikvallen (Vik), Tottvallen (Totten), Skutvallen (Mörviken), Änglandsvallen (Ängland), Bergsvallen (Berge). Skutvallen blev sedan plats för Skuttorpet, det översta av Husåstorpen. 462 923 Larsson, 1978, avskriftssamlingen iSkattefjällsmålet band 14 b, s.47 f och 63 samt Ahnlund, 1948, s. 446. 924 Larsson, 1978, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 14 c, s. 107 och band 15 b, s. 7. 925 Larsson, 1973–1975, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 5 b, s. 2–4.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=