historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län Ytterligare exempel gäller fiske i sjön Stenvattnet vid Ansättfjället. Enligt kungliga befallningshavarens resolution år 1758 fick bönder i Öbe och Stavre rätt att mot årlig avgift nyttja fiskesjön och några små tjärnar, ”som ej till någon varit för arrenderade, kunnande av den lilla avgift som lappmannen Thomas Persson för Ansichtfjället betalt, så mycket mindre för samma fiske räknas, som av tingsundersökningen finnes, att bemälte lappman på tolv års tid ej nyttjat berörde fjäll, utan det till andra bortskiepat”. Att Persson lejt bort fisket i vattnen visade alltså enligt kungliga befallningshavaren att han inte behövde det. Med liknande motivering uppläts även Sandtjärnen och Långvattnet inom skattefjället Ansättsfjället år 1760. I Offerdals tingslags häradsrätts dombok från år 1759 nämns, att lappmannen Thomas Persson som jämte sin fader Per Thomasson innehar Stenfjället och Ansettfjället ”ej kunnat visa någon rätt till samma fisken, fast de nyttja landet till bete för sina rensdjur; varutom ock äro bredewid förrberörde fjäll sex eller sju andra fisken, därav lapparna kunna hava så stor nyttning som de behöva och åstunda”.893 Ett annat exempel finns från nybygget Ålviken, som fick tillstånd år 1760. Det framgår av protokollet att lapparna aldrig nyttjade denna trakt till bete sommartiden. De flyttade då av och an uppåt fjällen där betet för renarna skulle vara fördelaktigare. Om vintern sökte de renmossan vid Ålviken – ”och som lappen ej annars nyttjar denna skogstrakten mer än en eller annan tid om vintern till renbete på molandet, så kunde han mot skälig ersättning till understöd i räntan med sin vallgång avhålla renarna från slåttermyrarna att ej skada tillskyndas på foder”.894 Det tycks alltså av dessa exempel som om det förekom att samer upplät fiskerättigheter på sina marker, men också som om sådana samiska marker kunde tas i anspråk för nybyggare eller bönder efter en behovsprövning. Om en skattande same hade tillräckligt mycket fiskevatten i övrigt kunde en bonde inrymmas på området, även om samen inte godkände det. Och den omständigheten att samer hade upplåtit fiskevatten 447 892 Larsson, 1968–1969, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 4 b, s. 10. 893 Larsson, 1968–1969, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 4 c, s. 6 och 9 f. samt band 4 f, s. 41 f. 894 Larsson, 1968–1969, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 4 f, s. 42.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=