kapitel8 skattefjällen har tillfrågats och godkänt att bönderna fick nyttja fiskevattnen före det att de skattlagts. Den historiska markanvändningen i Frostviken uppvisar alltså flera likheter med de förhållanden som rådde i Lappland. Det finns en del uppgifter om konkurrens från bönder, men dessa förefaller ha handlat mest om fiskevatten i Ströms vattudal, väster om renbetesfjällens gränser. Inom vad som i dag är renbetesfjäll finns ett avradsland som böxlades av fem bönder redan under mitten av 1600-talet. Avradslandet har förts in som ”kronans avradsland och fiske” i jordeboken och låg i områdets södra del. Avradslandet innebar att bönder nyttjade områden vid eller omkring Fiskåfjället för jakt och fiske i mer än 200 år.855 Det finns också uppgifter om att jämtar hade jakträtt i delar av skattefjällen i Frostviken.856 I Skattefjällsdomen uttryckte Högsta domstolen att jakträtten berörde en del – eventuellt den väsentliga delen – av de omtvistade fjällen, men att det inte var känt om jämtarna fortfarande utnyttjade rätten under 1600-talet. I Skattefjällsdomen ansåg Högsta domstolen också att utredningen tydde på att de centrala delarna av skattefjällen verkade ha lämnats i stort sett i fred av de bofasta. Där såg det inte ut som om några andra än samerna hade utövat jakt och fiske. I vilken mån samerna på området verkligen ansågs ha en ensamrätt till jakt och fiske hade dock inte klarlagts i målet. Från samebyarnas sida kan man hävda att den konkurrens som har förekommit historiskt tycks ha byggt på överenskommelser med samer, alternativt enligt samernas uppfattning har varit olovlig. Samtidigt tycks inte alla delar av skattefjällen i Frostviken ha nyttjats av samer. Om någon jagade eller fiskade utan deras samtycke kan det visserligen ha skett utan lov, men ett i och för sig olovligt utnyttjande, om det skett okvalt (obestritt) och ohindrat under lång tid, kan ha grundat en hävd som med 434 855 Ströms Hembygdsförenings tidning, 1934, Strömsund, s. 14–16. 856 På s. 193 i Skattefjällsdomen, NJA1981 s. 1, uttalas som ovan nämnts att jämtarna enligt 1273 års landsskrå ägde rätt att jaga ”dyr” (det vill säga främst älg) och ekorre inom ett område av cirka nio mil från ”Straum”. Texten upprepas i 1482 års landsskrå, vilket är en handling som har åberopats i råskillnadsdeputationer under mitten av 1700-talet. Handlingen finns i avskrift på Gudrun Norstedts hemsida http://www.skogsfrun.se/dokument/ 1273_jamtgrans.htm, besökt den 12 oktober 2025. Jämför Bergslands tolkning av regleringen i Bergsland, 1975, s. 38–40. Se även Nordlander, 1899, s. 225 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=