historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län Samexistensen mellan samer och nybyggare ledde dock inte enbart till konflikter. Johansson skriver att med undantag för konflikterna i Sjouten och vid Blåsjön tycks grannsämjan mellan fjällfolket och nybyggarna ha varit god. Båda parterna hade utan tvivel mer gagn än olägenhet av varandra.846 Runt Raukasjön levde i slutet av 1800-talet åtta lappfamiljer, som så småningom kom väl överens med nybyggarfamiljen där. De hade sex eller sju lapphärbren nära gården. När lapparna på höstarna flyttade neråt landet, lämnade de in nycklarna i gården, och några gånger under vinterns lopp gick husfadern ronden genom alla härbrena och såg efter, om något höll på att ta skada. Höst och vår, när lapparna kom flyttande, höll de alltid till i gården någon tid. Då blev det trångt där och rörigt i stugan, särskilt på kvällarna, när renskötarna kom hem och skulle ha mat. Men det var på samma gång ett muntert och glatt liv. Liggplatser redde sig lapparna vanligen i sina härbren. På detta sätt blev nybygget en samlande och sammanhållande faktor bland lapparna i trakten. Det blev också av betydelse för deras försörjning, genom att de i gården kunde få köpa eller byta till sig smör och mjölk och få hjälp med brödbakning. Det tyckes enligt Johansson fort nog ha uppstått ett mycket gott förhållande mellan nybyggarna och lapparna.847 Vid avvittringens avslutande år 1849 fanns, enligt avvittringslantmätare A. F. Rennerfeldts anteckningar, i hela Frostviken 46 hemman, nybyggen och kronotorp med en befolkning om 673 personer, fördelade på 80 hushåll och med en samlad kreatursstock av 140 hästar, 900 nötkreatur och 1 000 småfän. Den bofasta befolkningen hade alltså på 100 år fördubblats nära 3,5 gånger.848 Ström och Hammerdal befolkades av jordbrukare långt tidigare än Frostviken. Larsson har gått igenom äldre jordeböcker och beskrivit de uppgifter som finns där. I 1546 års jordebok redovisas för Hammerdal socken 29 bönder, varav 15 med avradsland. I jordeboken år 1568 listas 27 gårdar varav 14 med avrad samt 7 ödegods varav 1 med avrad. Även en älggård, alltså fångstgrop, (Västerhus) och ett fiske (Ragnors fiske) re431 846 Johansson, 1945, s. 92. 847 Johansson, 1967, s. 216. 848 Johansson, 1967, s. 8.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=