kapitel8 Johansson skriver att Frostviken helt visst hör till de få socknar i vårt land, där man kan uppge ett bestämt begynnelseårtal för den nutida bebyggelsen. I det här fallet är det året 1750. Fastän en relativt kort tidsrymd har förflutit sedan dess historiskt sett, har den betydelsefulla händelsen nästan helt fallit bort ur folkminnet i trakten. Hade man endast den muntliga traditionen att lita till, skulle man om de första bofasta bebyggarna i Frostviken i nyare tid inte veta mer, än att dessa kommit från Nordli i Norge någon gång på 1700-talet och slagit sig ner vid sjön Björkvattnet och västra ändan av det stora Kvarnbergsvattnet, beskriver Johansson.827 Skälet till att nybyggets ålder har angetts till 1750 behöver emellertid inte ha varit att det uppfördes då, utan kan handla om att det var då gränsen drogs. Nybygget kan ha funnits längre tid än så, men på norskt område.828 Ända till mitten av 1700-talet var Frostviken i väsentliga delar samiskt land, i betydelsen att det var samer som bodde i Frostviken. Det var först en bit in på 1800-talet som nybyggarverksamheten tog någon större fart.829 Det förekom emellertid långt tidigare att bönder jagade och fiskade i Frostviken. Bönder från nuvarande norska sidan av gränsen betraktade områdena kring sjön Björkvattnet och väständan av Kvarnbergsvattnet som sina utmarker, och utnyttjade dem för fiske och jakt. När de sedan flyttade in genom nybyggen ansåg de sig förmodligen ha rätt att på grund av hävd slå sig ner i dessa områden, skriver Johansson. Vid den syn som hölls av svenska myndigheter i oktober år 1764, hade bönderna inga som helst upplåtelsehandlingar att lägga fram.830 Vid tiden för den här första syneförrättningen år 1764 fanns i trakten i Frostviken enligt det tillgängliga protokollet sex nybyggare, vilka samtliga hade flyttat in från Norge. Det var Jon Olofsson och Ivar Jönsson i Frostviken, änkan Märeta Andersdotter i Viken, Per Olofsson i Mon samt Hans Eriksson och Aren Jönsson i Björkvattnet. Nybyggesplatserna var 426 827 Johansson, 1967, s. 13. 828 Enligt Frans de Brun var skälet till att årtalet 1750 angavs för nybygget att gränsen drogs om då. de Brun, Frans, 1923, Frostvikens första nybyggare på 1700-talet, Fornvårdaren I, Östersund. 829 Ljungdahl, 2018, s. 6. 830 Johansson, 1945, s. 80.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=