kapitel8 Som nämnts avvittrades under 1800-talet Blåsjöfjäll, Orrnäsfjäll, Klumpvattenfjäll, Millestskogfjäll och Badstugunäsfjäll i Frostviken. Blåsjö skattefjäll kom att förminskas genom avvittring och skatteköp. I avvittringshandlingarna anges sydgränsen för Blåsjö lappskattefjäll gå fram från det smalaste sundet i Blåsjön över det högsta landet mellan Blåsjön och Jorm fram till riksgränsen.817 Renbetesfjällen i Strömsunds kommun var föremål för tvist i Skattefjällsmålet. Valfrid Larsson har därför ägnat dem särskild uppmärksamhet i sina avskriftssamlingar. Levi Johansson har också skildrat nybyggesutvecklingen på ett detaljerat sätt i bokenBebyggelse och folkliv i det gamla Frostviken.818 Boken baseras bland annat på intervjuer med äldre personer i bygden. Bebyggelsen i norra Jämtland är mestadels av sent datum. I Hammerdalsbygden har det dock anträffats ett fåtal fornlämningar, som ska visa att fast bygd fanns där redan för cirka 1 000 år sedan.819 De svenska myndigheterna gav frihetsbrev till finnar, som slog sig ner i Jämtland, trots böndernas jämmer och klagoskrifter. Från början av 1670-talet berättar åtskilliga utslag och resolutioner om finsk bosättning i norra och östra Jämtland, skriver Janrik Bromé. Det framgår dock av vissa skrivelser, att finnarna inte hade rätt att uppta torpställen annat än på kronoallmänningar och avradsland, och inte närmare ”bolbyar” än två mil. Ströms, Hammerdals och Ragunda socknar ser ut att ha varit det huvudsakliga området inom landskapet Jämtland där finnar beviljades rättigheter att ta upp nybyggen.820 Ännu i slutet av 1600-talet och början av 1700-talet gick ”lappskogen” enligt Larssons noteringar från väster i en linje Örevattnet öster om Öjarn – Svanaberget – Ögelhättan – Gärdsjön – och från norr fram till en 424 817 Johansson, 1967, s. 65. 818 1967, skrifter utgivna genom landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala. 819 Frödin, 1927, s. 62. 820 Bromé, 1954, s. 160. Konkurrerande markanvändning 8.6.1.2
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=