RB 77

815 Johansson, 1967, s. 271. 816 Johansson, 1967, s. 326 f. och s. 8, jämför även Ljungdahl, 2018, s. 6. historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län Om området runt sjön Sjouten finns en uppgift från år 1811 om att det vid den tiden inte fanns en enda bofast inom hela nuvarande Sjoutnäsets kapellområde. Däremot tyckes det ha varit gott om lappar i trakten, skriver Johansson.815 Johansson konstaterar att han inte har lyckats komma över officiella mantalslängder för lapparna i Frostviken vid slutet av 1700-talet. Med ledning av räkenskapsboken över kapellbygget i Viken borde man dock kunna bilda sig en ganska god föreställning om befolkningens storlek vid det tillfället. I räkenskapsboken är nämligen alla frivilliga penningbidrag till bygget antecknade med givarnas namn och nationalitet utsatta. Under tiden 1793–99 förekommer 36 olika lappnamn, alla manliga, varav inte mindre än 32 enbart under sista året. Dessa personer får samtliga förutsättas höra till trakten, skriver Johansson, eftersom det alltid har anmärkts särskilt om en givare har varit från Norge. Enligt Johansson kan man också tämligen säkert utgå från, att de antecknade personerna har varit husfäder eller i varje fall vuxna, och även från att ingen som hörde hemma i trakten har sluppit att lämna ett bidrag. Frivilligheten i det sammanhanget inskränkte sig nog till beloppets storlek. Om detta resonemang stämmer skulle lapphushållens antal itrakten vid denna tid ha varit omkring 30 eller 35, förklarar Johansson. Johansson skriver att detta antagande rimmar rätt bra med uppgifterna i lantmätare Rennerfeldts anteckningar från år 1849, där det redovisas 38 skattelapphushåll och 7 ”sprintarlappar”, det vill säga renägande lappar utan skatteland. Sprintarlapparna var ett sorts inhysesfolk, vanligen gammelpojkar (ogifta, vuxna män), som skötte sig och sitt alldeles på egen hand. På ett annat ställe skriver Johansson att det år 1849 fanns 288 personer i 47 hushåll i den lapska befolkningen och att lapparna själva uppgav att de hade 7 400 renar, en enligt Johansson förmodligen för lågt tilltagen siffra.816 Socknens övriga befolkning uppgick till 673 personer. Samerna utgjorde alltså vid den tiden ungefär en fjärdedel av socknens totala befolkning. 423

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=