kapitel8 lika riklig som den om lappskattelanden och om kolonisationen av Lappland. I Renmarkskommittén ansåg vi därför att det också var av intresse att göra en lokal bedömning, område för område, av var den samiska närvaron respektive jordbruksbygdens konkurrens om marker har liknat eller skilt sig från de förhållanden som rådde i Girjas sameby. Denna lokala undersökning finns i följande avsnitt. I det här avsnittet görs en redovisning av lokal markanvändningshistorik kommun för kommun i Jämtlands län och norra Dalarna. Samebyarnas gränser följer visserligen inte kommungränserna, men det är inte gränserna samebyarna emellan som är relevanta för bedömningen av innehållet i markanvändningsrättigheterna. Vad som är relevant är vilka rättigheter renskötande samer har haft till fjällen och i vilken utsträckning som de har utsatts för konkurrens i sin markanvändning. För att följa jordbruksbygdens utveckling är det nödvändigt att utgå från de gamla jordebokssocknarna. Dessa är uppsamlade kommunvis för att underlätta läsningen av texten och en jämförelse med dagens kartor. Markanvändningen har kartlagts digitalt på det sätt som beskrivs i kapitel 6. En komplicerande faktor för Jämtlands del är att de nuvarande renbetesfjällen inte helt motsvarar de historiska skattefjällen, utan även omfattar senare tillagda utvidgningshemman. Markkonkurrensen från den jordbrukande befolkningen har generellt sett varit större i sådana senare tillkomna delar av renbetesfjällen än i de ursprungliga skattefjällen.795 I genomgången noteras det därför särskilt om materialet tyder på att mindre konkurrens har förekommit i ett visst delområde än i det undersökta området som helhet. Det kan till exempel handla om mindre konkurrens i ett enskilt fjäll jämfört med i de övriga skattefjällen i kommunen. Någon mer detaljerad undersökning än så har inte varit möjlig att företa i det här arbetet. Om man undersökte varje enskild fastighet för 416 795 Före avvittringen nyttjade dock de renskötande samerna större områden än den mark som avgränsades som skattefjäll efter avvittringen. Avvittringen missgynnade de renskötande samerna, vilket beskrivs i avsnitt 8.3.5. Lokal historik om markanvändning 8.6
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=