RB 77

historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län Av ett utslag från kungliga befallningshavaren från år 1790 framgår att skattelandsinnehavaren till Murfjäll i Ströms socken, lappmannen Olof Jönsson Munsell, hade överlåtit halva fjället till sin bror och därför ansökte om att brodern skulle beviljas införsel till denna hälft. Ansökan beviljades.741 Ytterligare ett exempel på överlåtelse genom försäljning är Anders Nilsson, som år 1819 överlät sin andel i Tranris och Hittings fjäll till Nils Fjellsten och hans familj mot en köpesumma av fyra riksdaler och åtta penningar. Köpet byggde på att kronobefallningsmannen meddelade resolution på att köparen skulle få nyttja fjället. Det finns flera liknande exempel bland kungliga befallningshavarens utslag.742 Det finns dock motstridigheter i rättstillämpningen. Det förekommer fall där personer som köpt fiskevatten av skattelappar ville få sina upplåtelser stadfästa av häradsrätten och också fick det.743 Exempelvis ur Hammerdals tingslags häradsrätts dombok från år 1760, när en nybyggare visade en köpehandling avseende köp av fjällvattnet Svevet från lappmannen Nils Nilsson Rök. Häradsrätten beviljade stadfästelse av köpet.744 Larsson redogör även för exempel på att bönder upplät jakt och fiske i fjällen till samer. Fisket i sjön Storstensvattnet, beläget ”på lappskogen” i närheten av Härkelfjäll, hade år 1772 beviljats några nybyggare i Yxskaftkjälen mot årlig skatt. År 1778 ansökte och beviljades genom kungliga befallningshavarens beslut lappmannen Olof Andersson införsel i fisket, efter att han hade uppvisat ett köpebrev som visade att han köpt fiskerätten av de förra innehavarna. Några år senare, år 1787, sålde Olof Andersson i sin tur fisket vidare till en nybyggare från Gunnarsvattnet, som då på motsvarande sätt genom kungliga befallningshavarens beslut beviljades införsel.745 Larssons bedömning är alltså att varken skattefjälls- eller avradslandsinnehavare var likställda med skattebönder, utan i stället hade en arrendeliknande rätt till kronans marker. Han menar att marken ansågs vara 393 741 Larsson, 1979, avskriftsamlingen i Skattefjällsmålet, band 18 c, s. 11 ff. 742 Larsson, 1972–1975, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 7 d, s. 32, se även s. 36. 743 Larsson, 1979, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 17 b, s. 80 f. 744 Larsson, 1979, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 18 g, s. 21. 745 Larsson, 1979, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 18 b, s. 12–14.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=