kapitel8 des smälthyttor för koppar först i Järpen och Fröå, vilka dock lades ner efter några år, och sedan i Huså, Slagsån och Semlan. Av dessa var anläggningen i Huså den främsta, och under årens lopp uppväxte nordöst om Huså en omfattande industrianläggning. Arbetare till bruket hämtades framför allt från Falun. De byggde torp åt sig med bolagets hjälp. Av Huså kopparverk följde därför en omfattande kolonisation på tidigare obebyggd mark.671 Ett stort antal gästgiverier fanns för de resande på de jämtska vägarna. År 1662 fanns inte mindre än ett 30-tal gästgiverier i Jämtland. Längs den stora stråkvägen från Medelpad västerut genom Jämtland till Norge fanns gästgivare i Bräcke, Revsund, Brunflo, Frösön, Rödön, Alsen, Mörsil, Undersåker och Duved.672 Efter vägen norrut fanns gästgiverier i Lit, Häggenås, Hammerdal (Lorås) och Ström (Bredgård). Söderut och väster om Storsjön fanns gästgiverier iMattmar, Hallen, Oviken, Åsarna och Rätan. Gästgiverier nämns också i Offerdal, Hackås och Ragunda samt Stugun och Sundsjö.673 De jämtländska vägarna finns markerade på äldre kartor. Den egentliga sommarvägen från Duved till Norge gick söder om Gevsjön, passerade vattendraget mellan denna sjö och Ånnsjön vid det nuvarande Tångböle, samt fortsatte förbi byn Vallan, över sundet mellan norra och södra Rensjöarna samt genom Skurdalsporten i Norge. Från Vallan utgick en fjällväg i sydvästlig riktning över Handöl och efter Handölsälven upp till Ulvån och sedan över gränsen.674 370 671 Ullberg, Gösta, 1969, En bok om Kall – Gränsbygd i Jämtland, AB Wisénska Bokhandelns förlag, Östersund (i fortsättningen Ullberg, 1969), s. 249–251, jämför s. 31. 672 En stråkväg var en statlig huvudväg. 673 Bromé, 1954, s. 278. 674 Bromé, 1954, s. 263. Gästgiverier 8.4.6 Vägar 8.4.7
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=