historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län och Ströms socknar tillerkändes vissa ytterligare skatteförmåner i ett kungligt brev av den 15 december 1780, och gavs genom ett kungligt brev den 27 november 1792 förmåner motsvarande dem som gavs till nybyggarna i lappmarken.669 Silverfyndigheten på Oldfjället upptäcktes som nämnts redan år 1643 av en same. Det svensk-danska kriget innebar dock att någon bruksdrift inte kunde igångsättas eller pågå. Janrik Bromé förklarar att det i allmänhet hade varit lappar som funnit malmförekomsterna i de äldre norrländska fjälltrakterna. Så var det beträffande fyndigheten på Oldfjället och den kopparmalm som påträffades några decennier senare vid Ramundberget i Ljusnedal i västra Härjedalen. Här uppfördes på 1680-talet hytta, smedja och vattensåg vid Ljusnedalsforsen. För att bygga bostäder åt gruvarbetarna köptes mark från bönderna i Funäsdalen, närmare bestämt deras fäbodmark i Wallarna. Dessa blev brukets vallar och så uppkom namnet Bruksvallarna. Försöken att utvinna malm blev dock inte särskilt lyckade. I Oldfjället pågick de först till ungefär 1680-talet, men sedan låg silvergruvan öde under det närmaste halvseklet. Den lockade dock allt emellanåt till nya undersökningar och spekulationer. I koppargruvan i Ljusnedal övergick man på 1700-talet till att bryta järn. Även om inte heller järnframställningen blev någon särskilt bra affär, lades bruket ner först år 1879. Ljusnedals bruk hade då varit Härjedalens enda industri i nästan 200 år.670 Försök gjordes också att bryta koppar i Handöl i Åre socken, men malmen tog slut. En tid därefter, år 1742, upptäcktes dock ett rikt kopparmalmsstreck på Åreskutan, och två år senare uppdagades en liknande fyndighet i Fröå. På Åreskutan upptogs efter hand en hel del gruvor och skärpningar (dagbrott). Med dessa gruvor som produktionsbas uppför369 668 Larsson, 1979, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 18 f, s. 63. 669 Larsson, 1975, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 10 b, s. 19 ff., band 12 g s. 21 f., band 18 f s. 65. 670 Bromé, 1954, s. 326–328. Bergverk 8.4.5
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=