historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län När vallen så småningom blev större och avkastningen mer värdefull delades vallen upp mellan delägarna, på samma sätt som inägomarken i byn hade blivit de enskilda böndernas egendom. När varje bonde skötte sin egen del av vallen uppfördes också egna lador vid den, och så småningom invid ladorna egna bostäder, för att ha nattkvarter vid arbetet på slåtterängarna eller i skogarna. På så sätt utvecklades de gemensamma fäbodarna till byfäbodar där var och en skötte sina egna djur och skördade sitt eget hö. Slutligen förvandlades vallarna till åkrar för odling av brödsäd, där jordmånen medgav det.660 I Offerdal däremot levde gemensamhetsfäbodarna kvar in på 1900talet. Det hade sannolikt att göra med att Offerdalsbygden är av äldre datum än norra Jämtland i övrigt. Där hade en ekonomisk organisation av äldre tiders starkare typ hunnit bildas.661 Bönderna kan ha haft intresse för samernas visteplatser och renvallar när de skulle anlägga sina fäbodvallar. På renvallarna var jorden bearbetad och gödslad och vegetationen frodig med olika arter av gräs och örter. 1700-talsresenären Falu Burman uppgav vid en resa från Oviken till Härjedalen i slutet av 1700-talet att ”Där Tossås gårdarne nu ligga, hafwa förut lapparne haft sina bästa vall”.662 Ewa Ljungdahl och Kjell-Åke Aronsson beskriver att vid en inventering i samebyn Ruvhten Sijte år 1999 påträffades en fäbodvall på en övergiven visteplats vid Össjöarna nära Bruksvallarna. På en laga skifteskarta från samma område betecknas renvallarna på vistet vid Farrtjärnarna som ”hårdvall”. Vid laga skiftet övergick vistet till privat mark och nyttjades därefter till bete för boskapen. Fäboden på Vivallen har också anlagts på en samisk boplats.663 Gudrun Norstedt har särskilt undersökt förhållandena iOvikens socken. Hon menar att fäbodar anlagda på forna renvallar härrör från relativt sen tid, i vart fall efter år 1666.664 367 660 Frödin, 1927, s. 98. 661 Frödin, 1927, s. 102–104. 662 Burman, Fale, 1793–1802, Fale Burmans dagböcker över resor genom Jämtland, utgivna digitalt av Landsarkivet i Östersund och Jämtlands läns fornskriftsällskap, s. 206. 663 Ljungdahl och Aronsson, 2008, s. 19. 664 Norstedt, Gudrun, 2022, Konkurrerande markanvändning i Oviksfjällen: en fallstudie, Renmarkskommitténs diarium.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=