historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län Avradslanden, som beskrivs mer i nästa avsnitt, hade under 1700-talet tilldelats många av de befintliga byarna i området. Gåxsjö hade till exempel flera avradsland och Föllinge hade minst två. Avradslanden användes i allmänhet som betes- och slåttermark. Det kunde hända att fast bosättning så småningom uppstod på avradslanden.626 Frödin noterar att de kamerala akterna inte är helt tillförlitliga när det gäller nybyggenas ålder. Ett hemman kan ganska länge ha saknats i skattelängderna, efter att kungens befallningshavare hade utfärdat en resolution om att det fick anläggas. Detta är emellertid enligt Frödin vad man kan vänta sig, för i regel beviljades ett avsevärt antal frihetsår från skatt. Innan dessa hade passerat kunde ju inte fastigheten tas upp i skattelängderna. En svårighet i sammanhanget är också att nybyggen ganska länge kan ha räknats till den by på vars utägor de hade anlagts. På så sätt ger de officiella akterna intryck av en för sen datering. Nybyggena kan därför ha beskrivits som yngre än vad de var. Dessutom kan det vara så att fast bosättning hade funnits på många platser innan kungens befallningshavare gav tillåtelse till anläggningar. I de flesta fall höll dock bönderna effektivt uppsikt över sina avradsland, så att inte obehöriga slog sig ner där någon längre tid. Dessutom var det inte alltid som nybyggestillstånden medförde att något hemman anlades. Det kunde ibland ske förnyelser av tillstånd om de tidigare inte hade tagits i anspråk. Vid Kilen fanns till exempel tillstånd redan år 1746, men något nybygge anlades inte där förrän år 1790.627 År 1800 hade hushållens antal i de socknar Frödin undersökt ökat med 65, vilket var drygt 50 procent. Åboantalet hade samtidigt stigit avsevärt i de gamla byarna, från 107 till 155. Före år 1750 fanns ingen fjällbygd i socknarna Hotagen, Laxsjö, Föllinge, Gåxsjö och Hammerdal. Men mellan år 1751 och 1800 fick fjällbygden sin första bebyggelse – 29 gårdar fördelade på 12 ansamlingar. Den största stegringen visade fjällbygden under 1800-talets mitt.628 357 626 Frödin, 1927, s. 65. 627 Frödin, 1927, s. 66 f. 628 Frödin, 1927, s. 68 och 74.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=