vad är samerätt? resultatet har blivit det motsatta. Den här motstridiga lydelsen av 1 § rennäringslagen infördes genom en lagändring år 1993. Den har orsakat felaktiga tolkningar och ett onödigt processande, och har snarare urvattnat de renskötande samernas skydd för sin renskötselrätt än förstärkt det.12 För en person som inte är närmare bekant med renskötselrätt kan det vara värt att känna till vissa begrepp som ofta används i de här sammanhangen. Här följer därför, i alfabetisk ordning, en kort förklaring av ofta återkommande begrepp och företeelser. avvittringenär den process genom vilken statens mark i Norrland skildes från enskildas. Avvittringen började på 1700-talet och pågick med vissa uppehåll fram till 1900-talets början. I Lappland började den först på 1870-talet. Avvittringen är grunden till de markägarförhållanden som i dag råder i Norrland. I och med avvittringen blev det helt klart att staten menade att lappskattelanden och skattefjällen inte ägdes av de samiska skattebetalarna, utan var en form av upplåten statlig mark. Avvittringarna av mark gick i praktiken ut över de samer som inte var nybyggare. Dessa kunde inte längre använda den mark som hade avvittrats för enskilda på samma sätt som tidigare. I Jämtland och Härjedalen, där avvittringarna genomfördes tidigare än i Lappland, drabbades de renskötande samerna särskilt hårt. Där genomfördes avvittringarna helt utan hänsyn till renskötarnas markrättigheter. Sättet som avvittringarna hade genomförts på i Jämtlands län kritiserades från flera håll, vilket medförde att det för avvittringarna i Västerbotten och Norrbotten togs fram regler som syftade till att skydda de renskötande samernas bruksrätt.13 fjällrenskötselbedrivs i fjällsamebyarna. Alla samebyar i Jämtland, Härjedalen och Dalarna är fjällsamebyar. I Lappland finns både 35 12 Se mer om hur i Allard, Christina, 2010, Urminnes hävd som förklaringsmodell för uppkomst av samiska rättigheter och dess tillämpning, publicerad i Forskningsutmaningar för fastighetsrätten, Brattström, Margareta m.fl., Iustus förlagAB(i fortsättningen Allard, 2010). 13 Se mer om kritiken i Skattefjällsdomen, NJA1981 s. 1, s. 229 ochJakt och fiske i samverkan, SOU2005:116 s. 67 (i fortsättningenSOU2005:116). Jämför även Girjasdomen, NJA2020 s.3 p. 48. Begrepp 2.1
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=