kapitel8 Åsele lappmark. Det heter att ”därifrån och till Jemptlapperne är 2 mil, men af något rå emellan Jemtland och Ångermanne lappar veta de intet seja”. Av detta ser man, menar Nordlander, att lappar vid denna tid fortfarande fanns i Jämtland, trots att de lappar som kommit från Pite lappmark hade återvänt till sitt land efter freden.557 Valfrid Larsson skriver att uppgiften om lappar två mil från Stora Arksjön sannolikt avser trakterna norr och öster om sjön Storsjouten i Frostviken. Vid denna tid (omkring år 1602), bör Saxälven i fjälltrakterna mellan Stora Arksjön och Storsjouten ha varit gräns mellan Västerbotten och Jämtland. Larsson skriver också att gränsen mot Västerbotten av ålder bör ha gått från Steksundsholmen i Tåsjön och i Saxälven med däri belägna sjöar till Borgasjön, samt från Borgasjön till Jadnems klump.558 Efter att Jämtland hade återgått under dansk-norskt välde framgår av Jämtlands skattebok för år 1604 att sex mårdskinn hade uppburits av lapparna i Jämtfjället. Larsson skriver att om Jämtfjället här inte var ett mera allmänt uttryck så avsåg det sannolikt en fjälltrakt i Kalls socken.559 Språkforskaren Knut Bergsland lutar åt den senare förklaringen och hänvisar till att det i jordeboksrannsakningen år 1695 talas om ”Jemt Fiellet i Undersåkers Tinghlag och Kall Sochn belägit”.560 Dock kan man notera att en av de lappar som förhördes av major Peter Schnitler år 1742, den 63-årige Mårten Nilsson, sade sig vara född i ett ”Jemte Field” som låg under Ovikens socken.561 År 1613 tilldelade den danske kungen KristianIVJämtland och Härjedalen till den danske adelsmannen Claus Daa,”med all dets rente og rette tilliggelse”. Claus Daa följdes i sin tur av andra adelsmän med rätt att ta upp skatt. Det innebär att det inte fördes några kungliga skatteböcker över dessa landskap under den återstående danska tiden. Den samiska 336 557 Nordlander, 1902, s. 333 f. 558 Larsson, 1978, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 14 b, s. 94 och band 16 d, s. 17. 559 Larsson, 1978, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 14 b, s. 98 c. 560 Bergsland, Knut, 1975, Samernas vita bok 3, Svenska samernas riksförbund, Stockholm (i fortsättningen Bergsland, 1975), s. 143. 561 Schnitler, Peter, 1742–1745, tryckt 1962, Major Peter Schnitlers grenseeksaminasjonsprotokoller, band 1, Kjeldeskriftfondet, Oslo (i fortsättningen Schnitler, 1742–1745), s. 51. Bakgrunden till major Schnitlers förhör ges i avsnitt 8.3.4.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=