historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län lappmark). Då var det enligt Nordlander betydligt mer sannolikt att lappar funnits där redan före den här omtalade invandringen (från Pite), och att namnet i följd av det har högre ålder än vad som framgår av fogderäkenskaperna. Under fortgången av det sjuåriga kriget hade dessa lappar tydligen dragit västerut till de norska fjällen. Nordlander hänvisar till en anteckning i Jämtlands räkenskaper från år 1566, enligt vilken ”Ere rymde till Nörie och ere wåre werste fiender”.554 Wiklund skriver som nämnts att först på 1560-talet syntes lapparnas expansion ner över mellersta och södra Jämtlands och Härjedalens fjälltrakter ha tagit sin början. Närmast nådde expansionen nuvarande Hotagen och Sörli. Nästa fråga blir då, skriver Wiklund, vid vilken tid expansionen fortsatte längre mot söder, till Offerdalsfjällen, Skäckerfjällen, landet mellan Anjan och Enaälven och slutligen till de stora fjälltrakterna i sydvästra Jämtland och västra Härjedalen. Detta är enligt Wiklund inte lätt att veta, eftersom det fåtal lappfamiljer det rört sig om har levat i skymundan och fjärran från bygden samt dessutom på rörlig fot. Myndigheterna har därför inte fullt vetat om dem och har haft svårt att mantalsskriva och beskatta dem på vanligt sätt. Dessutom var bokföringsoch arkivförhållandena inte så utvecklade i Norge som i Sverige, utan man får nöja sig med spridda notiser av mer tillfällig art. Till exempel innehåller svenska skattelängder några uppgifter om ett litet antal lappar i Snåsen i nuvarande Norge, som skattade till både Sverige och Norge under åren 1591, 1608, 1610–13, 1617 och 1619. Det är i detta fall säkerligen fråga om lapparna på Hartkjölen, förklarar Wiklund.556 Från 1600-talets början finns en förteckning som upprättades år 1602. Där listas ”Umå och Ångermanne lappars” vistelseorter, fiskevatten, antal renar med mera. Här talas bland annat om ett träsk; ”Arck tresk”, som Nordlander bedömer är identiskt med Stora Arksjön i Dorotea socken i 335 554 Nordlander, 1902, s. 331–333 och Larsson, 1978, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 14 b, s. 89. 555 Att använda ord som ”expansion”, ”tagit i besittning” och liknande ger uttryck för den nyss nämnda framryckningsteorin. Det ska noteras att detta är Wiklunds språkbruk och att det lika gärna kan handla om att de administrativa myndigheterna saknade uppgifter om befolkningen i fjällen vid den tiden. 556 Wiklund, 1928, s. 399.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=