historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län historia, dels att det har funnits en betydligt större jordbrukande befolkning där under mycket längre tid. Det finns inte heller särskilt många historiker som på ett systematiskt sätt har forskat om de renskötande samernas markanvändning på skattefjällen. Det underlag som finns består i huvudsak av det omfattande bevismaterialet från Skattefjällsmålet. Detta material har fortfarande stor betydelse. De sakkunniga som var inblandade i målet gjorde historiska utredningar och gick igenom domböcker och jordeböcker för hela perioden från det att områdena kom under svensk kontroll fram till 1800talets slut. Materialet gavs in i målet lite i taget under många års tid, varför det inte är lika strukturerat som Lapplandsforskningen. Men det är fortfarande i stort sett det underlag som finns om renskötarnas historiska markrättigheter i Jämtlands län. I detta avsnitt redogörs för hur den samiska närvaron såg ut historiskt i Jämtlands län, det vill säga landskapen Jämtland och Härjedalen, sett för området i stort. En mer detaljerad beskrivning av förhållandena på lokal nivå görs i avsnitt 8.6. Sammanfattningsvis kan följande sägas om den samiska markanvändningen i Jämtlands län generellt: Renskötande samer har levt och verkat i renbetesfjällen sedan århundraden tillbaka – i vissa delar av fjällområdena säkert sedan medeltiden och tidigare, i andra delar senare. Mycket tidiga uppgifter finns om att samer har betalat skatt för delar av fjällmarkerna. I Frostviken och Hotagsfjällen finns till exempel sådana uppgifter redan från 1500-talet. Mot slutet av 1600-talet hade ett system utformats med mer bestämda skattefjäll som kunde gå i arv. I Härjedalen gjordes inrymningar på skattefjällen först under mitten av 1700-talet, men samerna använde fjällen tidigare än så. 325 Samisk markanvändning i Jämtlands län 8.3
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=