kapitel 1 Hülphers under slutet av 1700-talet att lapparna efter ortens eget språk kallas ”Samme eller Sabme”.7 Även om sentida forskare som Kaisa Korpijaakko-Labba och Nils Arell har argumenterat för att ordet ”lapp” har syftat på vilken näring en person har utövat snarare än på det etniska ursprunget,8 kan det inte råda någon tvekan om att ordet ”lapp” i äldre tid har använts synonymt med dagens samebegrepp på så sätt att det åsyftat människor som både räknat sig till och av andra har räknats till en folkgrupp med en gemenskap i språk, organisation och sedvänjor. Folkgruppen som har kallats lappar har framstått som avgränsad från såväl den svensktalande som den finsktalande befolkningen På 1500-talet skrev till exempel den svenska prästen Olaus Magnus att det talades fem olika språk i den höga nord: de nordliga lapparnas eller bottningarnas, moskoviternas (ryssarnas), finnarnas, svearnas och götarnas, samt tyskarnas. ”Lapparna” talade alltså ett eget språk, skilt från bland annat finnarnas.9 Oavsett om det, i vissa delar av Lappland, kan ha förekommit att beteckningen ”lapp” historiskt har använts som en beskrivning av näringsfång och grad av bofasthet snarare än etnicitet, ter det sig klart att i princip alla nomadiserande renskötare också tillhörde den befolkningsgrupp som vi i dag kallar samer.10 Som kommer att framgå i den här boken finns det i litteraturen enstaka exempel på att personer som kanske inte var samer har kallats för ”lapp”, eller snarare att det har angetts att de ”levt 30 7 Hülphers, Abraham Abrahamsson, 1790, tryckt 1922, Samlingar til en beskrifning öfwer Norrland: femte samlingen, 3bandet, Lappmarken, P. ANorstedt & Söners Förlag, Stockholm, s. 7. En utförlig beskrivning av diskussionen om det går att sätta likhetstecken mellan samer och lappar finns i Gudrun Norstedts och Lars Östlunds sakkunnigutlåtande i målet mellan Talma sameby och staten, 2024, mål T 335-22 i Gällivare tingsrätt, aktbilaga 70, s. 15– 17. 8 De exempel som dessa har lyft som stöd för sin tes avser dock samma begränsade grupp av personer i Enontekis, av vilka en var gift med en samisk kvinna. Exemplen diskuteras av Norstedt och Östlund i sakkunnigutlåtandet i målet mellan Talma sameby och staten, 2024,mål T335–22 i Gällivare tingsrätt, aktbilaga 70, s. 16 f. 9 Återgett av Norstedt, Gudrun, 2025, sakkunnigutlåtande i målet mellan Ran och staten, mål T353–24 i Lycksele tingsrätt, aktbilaga 17. 10 När det gäller beteckningar för en etnisk grupptillhörighet bör det dock anmärkas att etnicitet är ett dynamiskt begrepp; den närmare innebörden av grupptillhörigheten kan förändras under historiska, ekonomiska, sociala och politiska processer och dess praktiska betydelse varierar i olika sammanhang och historiska skeenden.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=