grundläggande utgångspunkter om renskötselrätt människor och hierarkier döljs och friseras. Framför allt riskerar en sådan omskrivning att flytta fokus från vad som står i källan till en diskussion om vad som avses med ordet ”same”. Någon gång kan en omskrivning till ”same” bli missvisande. Det finns enstaka exempel på att den person som omskrivs som lapp kanske inte skulle anses ha varit av samisk etnicitet enligt dagens etnicitetsbegrepp, även om exemplen är sällsynta. Frågan om etnicitet spelar ingen stor roll för vem som har renskötselrätt, men är naturligtvis viktig av andra skäl. Tornedalingar och andra som inte är av samisk etnicitet kan uppleva det som ett osynliggörande om deras förfäder benämns som samer. Detta ska dock inte tolkas som att jag håller med om de påståenden som framförs från vissa håll om att ”same” skulle vara ett nytillkommet ord som endast skulle ha skapats för att användas i något slags politiskt rättighetskamp. Ordet same har mycket gamla anor, något annat är det inte tal om. År 1673 konstaterade till exempel vetenskapsmannen Johannes Schefferus att ”ingen lapp med självaktning (…) utan harm godtar benämningen lapp”, utan föredrar ”ordet sabmi eller same, vilket på deras språk är lapparnas rätta namn”.4 Några decennier senare, år 1732, reste Carl von Linné genom lappmarkerna och upptecknade då en del samiska ord, bland annat att ”Lap” på samiska hette ”Zabmiletz” eller ”sami”.5 År 1747 gav lappmarksprästen Pehr Högström ut sin lappmarksbeskrivning, där han skriver: ”Det ordet Lapp lärer näpligen wara tagit af deras språk (…). Imedlertid weta de ei ens at de blifwa af oss och andra Nationer så kallade, emedan de i deras eget språk heta Sabme eller Same”.6 På samma sätt konstaterade topografen Abraham Abrahamsson 29 4 Schefferus, Johannes, Lappland, 1673, tryckt 1956 i Acta Lapponica, Almqvist & Wiksell, Uppsala, s. 40 f. 5 von Linné, Carl, Iter Lapponicum – Lappländska resan, 1732, från kommentardelen, Hellbom, Algot, Fries, Sigurd, Jacobsson, Roger, utgiven 2003, Kungliga Skytteanska Samfundet, Umeå, s. 416. 6 Högström, Pehr, 1746, Beskrifning öfwer de til Sweriges krona lydande Lapmarker innehollande kort underrättelse så wäl om landets belägenhet och beskaffenhet i gemen, som des inwånares tilstånd och husholdning, deras seder, maner och lefnadsart, samt laster och widskepelser, medmera, Salvius, Stockholm, s. 55 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=