kapitel7 Markkonkurrensen ifråga om jakt och fiske iLule lappmark är som framgått grundligt utredd av historiker. Samtliga tidiga nybyggens tillkomsthistoria finns beskriven, liksom samtliga skattlagda fisken som användes av kustbönder under mitten av 1500-talet och under början av 1700-talet. Dessutom finns förhållandevis utförlig dokumentation om en stor del av lappskattelanden i området, genom bland andra Skölds och Hultblads arbeten. Det historiska materialet visar genomgående och entydigt att samer sedan urminnes tider kontinuerligt har använt marken i Lule lappmark för jakt, fiske och renskötsel. Kustbönderna har också gjort fiskefärder i Lule lappmark som har inneburit en konkurrens om samernas fiske, men dessa resor har minskat betydligt i omfattning under 1500-talets senare del, och på 1700-talet utnyttjades endast ett litet antal fiskevatten ovanför lappmarksgränsen av kustbönder. Inga fisken ovanför odlingsgränsen som har utnyttjats av kustbönder har kunnat identifieras. Nedanför odlingsgränsen är de skattlagda fiskevattnen koncentrerade runt det som i dag är tätorten Jokkmokk. Från 1600-talets mitt fram till år 1750 har det anlags ett antal nybyggen i Lule lappmark; även ett fåtal ovanför odlingsgränsen. För några av dessa har nybyggarnas fiskerätt grundat sig på överenskommelser med samerna, men det fanns också nybyggesanläggningar som samerna motsatte sig. Nybyggena har alltså i någon mån inneburit en konkurrens med samerna om jakt och fiske, även före 1749 års lappmarksreglemente. Det framgår av domböckerna att det har förekommit att samer har upplåtit jakt och fiske. Det finns också exempel på att villkor har tagits in när ett nybygge har anlagts om att nybyggaren fick jaga eller fiska på lappskatteland mot ersättning till skattelandets innehavare. 240 Sammanfattning och slutsatser för Lule lappmark 7.3.3
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=