RB 77

kapitel7 På 1740-talet började järnmalm utvinnas ur Malmberget i Gällivaretrakten. Verksamheten förblev dock länge liten, eftersom det var omständligt och dyrt att transportera malmen. Samer anlitades för att transportera malmen med ren och ackja (pulka) till lappmarksgränsen, där bönder tog vid. Malmbrytningen kunde utvecklas till fullo först efter att Malmbanan hade färdigställts år 1891.399 När det gäller frågor om konflikter mellan samer och nybyggare behandlar studier främst tiden efter år 1750, när både nybyggen och tvister var fler. Tidiga konflikter om rätten till jakt- och fiskemarker var enligt Sköld fler mellan skogssamer och nybyggare, än mellan fjällsamer och nybyggare. I skogslandet var renskötseln fram till mitten av 1700-talet alltför obetydlig för att förorsaka tvister, medan fisket var den främsta näringskällan. Betesmarker fanns med andra ord i överflöd i förhållande till tamrenantalet, medan det rådde knapphet om fiskevatten.400 Sköld har vid sin genomgång av fisketvister i Sjokksjokk lappby kommit fram till att det framför allt var den som betalade skatt för sjön i fråga som ansågs vara den rättmätiga brukaren. Skattesummans storlek avgjorde hur många fiskerätter man hade rätt till, vilket även gällde nybyggarna. I de sjöar som låg i gränstrakterna mellan olika lappskatteland delades vanligen fisket på så sätt att man brukade olika delar av sjön.401 Från 1700-talets mitt framträder enligt Hultblad allt klarare bevis på skogsrenskötsel, medan fiskets roll i tvistemålen avtar. Även Sköld konstaterar vid sin genomgång av tvister rörande Sjokksjokk att fisketvisterna dominerade fram till år 1720, när landtvisterna blev allt vanligare, vilket han menar förklaras av renskötselns allt ökande betydelse i området. Enligt Hultblad övergick även jaktens betydelse under 1700-talet till att vara en binäring.402 238 399 Larsson, Hanna, 2024, artikelnMuseets geologiska samling, publicerad den 18 oktober 2024, Norrbottens museum. 400 Sköld, 1992, s. 137. 401 Sköld, 1992, s. 49. 402 Hultblad, 1968, s. 141 och Sköld, 1992, s. 50 och 136. Tvister 7.3.2.4

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=