historisk markanvändning i lappland sel, Porsi, Kuouka, Randijaur och Tjåmotis. Det fanns alltså ett påfallande finskt inslag bland de första nybyggarna i Lule lappmark.381 Hälften av dessa nybyggen låg dock ganska snart öde. Av de återstående har flertalet så småningom vuxit ut till betydande byar. Hultblad skriver att det visserligen är omöjligt att följa alla byars tillkomsthistoria i detalj, men att flera omständigheter talar emot att byarna skulle kunna ha en högre ålder än efter lappmarksplakatets utfärdande år 1673. I 1660 års jordebok upptas nämligen många samer, men ingen nybyggare. Av försiktighetsskäl gör Hultblad förbehåll för att det kan vara en eller annan by i östra Gällivare som är äldre.382 Det nybygge som Hultblad har daterat till efter år 1750, Neitisuando, har i Girjasdomen daterats till att ha varit anlagt år 1680. Gudrun Norstedt har undersökt nybyggets historia och kommit fram till att dateringen år 1680 beror på en förväxling med nybygget Lainio, som ibland kallades för Neitiniva. Nybygget Neitisuando vid Kaitumälven omtalas i källorna först år 1754.383 Hultblad beskriver i detalj varje nybyggarfamilj i Jokkmokk och Gällivare fram till år 1750. Han uppmärksammar i sin genomgång att en skogslapp vid namn Lars Rim med familj också idkade åkerbruk enligt en uppgift av år 1678. De benämndes trots detta inte som nybyggare i domboken. Hultblad frågar sig därför om fler skogssamer varit jordbrukare, men har inte hittat belägg för det i det material från 1700-talets senare del som han undersökt, även om han hittat exempel på att en och annan skogssame tangerade nybyggarlivet.384 233 381 Hultblad, 1968, s. 162 och 163. Nybyggena Purkijaurs, Randijaurs, Vajkijaurs och Tjåmotis historiska resursanvändning, inklusive vilka områden nybyggarna där hade rätt att nyttja, beskrivs utförligt i Norstedt, Gudrun, 2025, Konkurrerande markanvändning inom Sirges nuvarande byområde ovan odlingsgränsen före 1750, sakkunnigutlåtande i mål T433–24 Gällivare tingsrätt, aktbilaga 23. Nybygget Neitisuanto beskrivs på samma detaljerade sätt i Norstedt, Gudrun, 2025, Konkurrerande markanvändning inom Báste earrus nuvarande byområde ovan odlingsgränsen före 1750, sakkunnigutlåtande i mål T434–24 Gällivare tingsrätt, aktbilaga23. 382 Hultblad, 1940, s. 34 f., se även Sköld, 1992, s. 42. 383 NJA2020 s.3 p.180. Nybygget beskrivs kort i Andersson, Bengt Hjalmar, 1992, Ettbidrag till historien om byn Satter/Järämä i Lule lappmark, Scriptum nr 32, Umeå universitet, s. 7 och 28. Se Norstedts undersökning i Norstedt, 2025, Konkurrerande markanvändning inom Báste čearrus nuvarande byområde ovan odlingsgränsen före 1750, sakkunnigutlåtande i mål T434–24 Gällivare tingsrätt, aktbilaga 23. 384 Hultblad, 1940, s. 37.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=