historisk markanvändning i lappland När det gäller tvister med nybyggare förekom det vid mitten av 1700talet enligt Arells forskning knappast några utpräglade konflikter orsakade av markkonkurrens mellan rennomadism och nybyggesverksamhet. Av de 25 mål om fiske som Arell redovisar för tiden fram till år 1765, har 21 mål samer på både kärande- och svarandesidan. Beträffande jakt avser de 17 redovisade målen för samma tid i de flesta fall vildrensjakt och har även de nästan uteslutande samer i båda partsrollerna.369 Att tvister om markförhållanden förekom visas dock inte minst i Korpijaakko-Labbas undersökningar. Bland annat beskriver hon ett mål vid tinget i Jukkasjärvi år 1721, där nybyggaren Ersson i Keinosuando hävdade att han hade rätt att fiska i sjön Vettisjärvi utan att någon kunde klandra honom för det, eftersom sjön var en allmänning. Läns-, nämndemän och andra bybor intygade dock att sjön ingalunda var en allmänning utan att, förutom att nybyggarens hustru hade del i den, den tillhörde lappen Johansson Kejsare och dennes son, som betalade skatt för det omkringliggande landet. Nybyggaren förbjöds vid laga påföljd att bruka Johansson Kejsares varp- och fiskeställen.370 Enligt Arells undersökningar innebar 1780-talet och framåt också en positionsförändring när det gällde fisket – medan tvister runt mitten av 1700-talet ofta hade samer på båda sidor hade fisket vid denna tid mer blivit ett tvistefrö dels mellan samer och nybyggare och än mer nybyggare emellan. Samtidigt skriver Arell att det förefaller vara nybyggarna som nu i första hand engagerade sig i fisket, och att materialet pekar på att fisket inte spelade samma roll som tidigare för nomaderna.371 Arell beskriver att det framgår av källmaterial från slutet av 1700-talet och framåt att vissa fiskevatten som tidigare av allt att döma tillhört kategorin skattevatten (det vill säga hörde under ett skatteland) nu synes ha behandlats som krononatur. Denna förändring medförde dock enligt hans bedömning inte någon försvagning av samernas dispositionsrätt till de nyttigheter de hade behov av. I det hänseendet förefaller tillgängligt 219 369 Arell, 1977, s. 154 och 161. 370 Korpijaakko Labba, 1944, s. 448, med hänvisning till tinget i Jukkasjärvi 11–14 och 16.11.1721, FRAFR663 f. 283 v. 371 Arell, 1977, s. 164.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=