historisk markanvändning i lappland demän. Nämndemännen hade en särskilt viktig roll som förmedlare av sedvanerättsliga uppfattningar. En stor andel av nämndemännen var samer.314 Från 1600-talets mitt, eller något senare i Torne och Kemi lappmarker, blev nämnden helt samisk. Samerna fick därigenom stort inflytande i häradsrätterna och gammal samisk sedvanerätt flöt in i domsluten.315 Tvister mellan samer och nybyggare om fiske eller jakt förekom knappt under 1600-talet och första hälften av 1700-talet. Kustböndernas fiske i Lappmarken drogs däremot ganska ofta inför häradsrätten. Tvister mellan samer och nybyggare uppstod i något större omfattning först från andra hälften av 1700-talet, i första hand om fisket. Tvister om jakten var betydligt färre och, enligt Erik Bylund, ”beskedligare”. Jakttvisterna kan inte sägas ha påverkat den fasta bebyggelsens utbredning och dennas spridningshastighet i samma grad som striderna om rätten till fiskevatten.316 Den grundläggande principen när det gällde tvister om fisket var att innehavaren av lappskatteland hade den egentliga fiskerätten, även om fiskevattnen kunde brukas gemensamt. Men nybyggare kunde få ensamrätt till fiske från stranden vid själva nybygget.317 Kaisa Korpijaakko-Labba har som tidigare nämnts gjort en ingående studie av domböcker, skattelängder och arkivmaterial från lappmarkerna, särskilt från Ruonala lappby i Karesuando, men även av omfattande domboksmaterial från andra delar av Lappland. Hennes undersökningar avser perioden 1600–1750. Beskrivningarna och avskrifterna av rättsfall är av stort intresse för den som vill sätta sig in i markanvändningsrättigheter. Vid sin genomgång av domböcker har hon funnit ett stort antal avgöranden som visar att lappskattelanden med tillhörande rättigheter på många sätt liknade skatteböndernas mark. Samerna kunde överlåta lappskattelanden eller upplåta jakt, fiske, renbete och andra rättigheter på dem. Ifråga om fisket har Korpijaakko-Labba kunnat konstatera att fiskevattnen i Lappmarken brukades enligt tydliga regler redan i mycket gamla tider; träskfiskeskatt betalades år efter år för samma träsk av samma 201 315 Hultblad, 1968, s. 72. 316 Lundmark, 2005, s. 15, jämför Bylund, 1956, s. 268 f. 317 Lundmark, 2005, s. 19
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=