hur tar man reda på om en sameby har girjasrättigheter? Syftetmed klarläggandet skulle vara att samebyarna sedan skulle kunna bedriva vilken näringsverksamhet som de önskar med renskötselrätten som grund, inklusive upplåtelser av jakt och fiske. Innan en sådan förändring genomfördes menade kommittén dock att det var nödvändigt att klarlägga omfattningen av samebymedlemmarnas jakt- och fiskerätt. När de frågorna var klarlagda behövde det också utredas om reglerna om fiskevårdsområden och viltvårdsområden skulle anpassas och utvidgas till att omfatta en samförvaltning av viltvården och fiskevården mellan samebymedlemmar och andra innehavare av jakt- och fiskerätt i renskötselområdet. Rennäringspolitiska kommittén ansåg att det var angeläget att samebyarna så snart som möjligt skulle få delta i förvaltningen av vilt- och fiskresurserna inom den mark där deras medlemmar har jaktoch fiskerätt.183 Som en följd av Rennäringspolitiska kommitténs förslag tillsattes år 2003 Jakt- och fiskerättsutredningen, som lämnade tre betänkanden år 2005. Utredningen hade i uppdrag att så långt som möjligt klarlägga grunderna för och omfattningen av samebymedlemmars och markägares jakt- och fiskerätt i lappmarkerna och på renbetesfjällen. Utredningen leddes av den särskilda utredaren Sören Ekström. I Jakt- och fiskerättsutredningen gjorde flera experter rättsutredningar som publicerades i ett av utredningens delbetänkanden. Det var dessa som den särskilda utredaren använde som stöd för sina slutsatser. Förutom av före detta justitierådet och professorn i civilrätt Bertil Bengtsson lämnades utlåtanden av före detta hovrättsrådet Maurtiz Bäärnhielm, jur. dr. Kaisa Korpijaakko Labba, LRF:s chefsjurist Fredrik Bonde och Sveaskogs chefsjurist Lars-Göran Lövgren samt Svenska Jägareförbundets förbundsjurist Håkan Weberyd. De inblandade juristerna gjorde endast ett fåtal uttalanden om vinterbetesmarkerna. Några av dem tycks ha 137 183 SOU2001:101 s. 308 f. Jakt- och fiskerättsutredningen 5.3.5.2.2
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=