hur tar man reda på om en sameby har girjasrättigheter? under våren, sommaren eller hösten. Resten av marken är fjällsamebyarnas vinterbetesmark.177 Indelningen i åretruntmarker och vinterbetesmarker med angivande av fasta tider för när markerna får nyttjas är något som staten har infört genom renbeteslagarna. Samerna har förstås flyttat sina renar mellan olika områden beroende på årstid redan innan renbeteslagarna infördes, men anpassade då sina flyttar efter väder- och betesförhållanden – inte efter datum i kalendern. Renbeteslagarnas införande har inneburit en materiell förändring i de rättigheter som lappskattelandsinnehavare och lappbyar ursprungligen hade. Rättigheterna har förändrats från att ha varit en mer koncentrerad rätt för enskilda individer till sina respektive områden, till att bli en samfälld rätt för ett kollektiv att nyttja ett betydligt större område – dock med olika tidsbegränsningar för nyttjandet.178 En fråga man kan ställa sig är om renbeteslagarnas utformning kan ha förändrat innehållet i jaktoch fiskerättigheter på så sätt att rättigheterna skulle anses vara svagare på vinterbetesmarker och starkare på åretruntmarker. Avseende den frågan finns ytterst lite vägledning i praxis och doktrin.179 När den nuvarande rennäringslagen togs fram gjordes ingen närmare analys av samebymedlemmarnas jakt- och fiskerätt. Skälet var att sådana frågor skulle tas upp i det då pågående Skattefjällsmålet.180 Därefter har vissa utredningar kort berört frågor om jakt- och fiskerättens kvalitet på vinterbetesmark jämfört med åretruntmark – men dessa skrevs före Girjasdomen och är inte helt aktuella. Att veta vad som gäller på vinterbetesmarker är alltså inte lätt. Man kan endast göra några mer eller mindre underbyggda antaganden om vad en domstol skulle komma fram till, grundat i de få uttalanden som finns i tidigare utredningar. 135 177 3 § första stycket 1 p och sista stycket rennäringslagen. 178 NJA1981 s. 1, s. 241–244. 179 Prawitz för en diskussion om skillnader mellan jakträtt på deolika betesmarkerna men med andra utgångspunkter, och hänför sig till 1928 års lag när regleringen av fjäll- respektive skogssamers jakt- och fiskerätt var något annorlunda än i 1971 års lag. Prawitz, Gunnar och Cramér, Tomas, 1970, Studier i renbeteslagstiftning, P.A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm, s. 71–73 (i fortsättningen Prawitz m.fl., 1970). 180 NJA1981 s. 1.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=