kapitel5 Av Girjasdomen följer att om en samisk ensamrätt väl har konstaterats så kan den upphöra på tre sätt: genom att de berörda samerna har eftergett sin rätt, genom att rättigheten har utsläckts genom lag, eller genom att rättigheten har utsläckts genom expropriation. Såväl en eftergift som ett utsläckande måste ha varit tydlig och definitiv.176 När Domänverkets marker bolagiserades framhöll regering och riksdag tydligt att bolagiseringen inte fick försvaga renskötselrätten. Några andra åtgärder vidtogs inte heller som kan ha påverkat samebyarnas jaktoch fiskerättigheter när markerna lades i ett statligt bolag. Det innebär att om en sameby hade Girjasrätt på mark vid tiden för bolagiseringen gäller den rätten fortfarande, trots att marken inte längre är under statens omedelbara disposition. För fastigheter som alltid har ägts av staten – först direkt genom staten och sedan genom Sveaskog – kan man således utgå från att om en Girjasrätt väl har konstaterats så gäller den fortfarande. Frågan om bolagiseringen vågar man alltså svara bestämt på; den har inte påverkat samebyarnas rättigheter. Frågan om vinterbetesmarkerna är däremot svårare. En medlem i en sameby har enligt 25 § rennäringslagen rätt att jaga och fiska på utmark i de delar av samebyns betesområde som hör till renbetesfjällen eller lappmarkerna, när renskötsel är tillåten där. Jakt- och fiskerätten som enligt lag ingår i renskötselrätten gäller alltså både på åretruntmark och på vinterbetesmark, men på åretruntmarkerna gäller den hela året och på vinterbetesmarkerna endast från den 1 oktober till den 30 april. Åretruntmarkerna i området mellan odlings- och lappmarksgränsen är sådana marker som i samband med avvittringen har förklarats vara renbetesland och marker där skogsrenskötsel av ålder bedrivs 134 176 NJA2020 s. 3 p. 215. Slutsatser om bolagiseringen 5.3.5.1.2 Betydelsen av att marker är vinterbetesmarker 5.3.5.2
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=