kapitel5 liga ersättningsmarkuppdrag. Sveaskog har däremot generellt sett inte haft något intresse av att köpa mark i Lappland, bland annat på grund av de stora avstånden till skogsindustrierna vid kusten. Enstaka markförvärv har gjorts, men sett i relation till hela det bestånd som Sveaskog äger i Lappland rör det sig om försumbara delar av innehavet. Därför kan man ta sig friheten att bortse från osäkerheten om vad som kan gälla på fastigheter i Sveaskogs markbestånd som någon gång har varit i privat ägo. Osäkerheterna om bolagisering och vinterbetesmark kan man däremot säga några ord om. Under mitten av 1800-talet tog industrialismen fart och den moderna skogsindustrin började växa fram. Grunden till den statliga skogspolitiken lades fast vid 1858 års riksdag. Då fattades det bland annat beslut om att statens skogsinnehav successivt skulle öka. Fram till mitten av 1800talet låg förvaltningen av de statliga skogarna på Kammarkollegiet. År 1859 inrättades dock den nya myndigheten Skogsstyrelsen, som fick till uppgift att övervaka statens skogar och flygsandfält samt att ha tillsyn över jaktbestämmelserna. Skogsstyrelsen bytte år 1883 namn till Domänstyrelsen, vars uppgifter reglerades i 1884 års skogsordning. Samtidigt överfördes de statliga jordbruksegendomarna till myndigheten. Domänstyrelsens främsta uppgift blev så småningom att förvalta domänfonden, som bestod av skogs- och jordbruksfastigheter i statlig ägo.162 År 1912 ändrades instruktionen för Domänstyrelsen, som därefter kunde driva sin affärsverksamhet skilt från statens förvaltning. Domänstyrelsens namn ändrades år 1921 till Domänverket. Vid sekelskiftet 1900 ägde staten cirka tre miljoner hektar produktiv skogsmark. I början av 1970-talet hade arealen ökat till fyra miljoner hektar. Mark köptes in för att säkra råvarutillgången till industrin och därmed säkra sysselsättningen. Ofta köptes mark vid kriser för att förbättra betingelserna inom bergshanteringen och skogsindustrin. Under 1960-talet pågick en diskussion om den statliga skogens lönsamhet. Sedan dess har den affärsdrivande verksamheten varit dominerande. 128 Bolagiseringens betydelse 5.3.5.1
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=