hur tar man reda på om en sameby har girjasrättigheter? Girjasdomen handlar om mark som staten disponerar genom sin egen myndighet Statens fastighetsverk, det vill säga mark under statens omedelbara disposition. Skogssamebyarna har dock större delen av sina åretruntmarker på Sveaskogs mark, alltså mark som staten disponerar genom ett helägt bolag. På Sveaskogs mark finns också fjällsamebyarnas vinterbetesmarker. I Girjasdomen sägs inget om vad som gäller på mark som staten har bolagiserat och det sägs inget om vad som gäller på vinterbetesmarker. Det är alltså i någon mån osäkert vad som gäller, vilket får betydelse för markerna mellan odlings- och lappmarksgränsen. Som framgått i avsnitt 5.3.4 är konkurrensprövningen också svårare i dessa områden än ovanför odlingsgränsen. Ytterligare ett osäkerhetsmoment består i att Sveaskog äger vissa fastigheter i Lappland som någon gång har varit i privat ägo. Det handlar alltså om fastigheter som en gång i tiden har avvittrats (se om det begreppet i avsnitt 2.1). Vad som kan gälla om det någon gång har funnits Girjasrättigheter på mark som senare har blivit privatägd är högst osäkert. Finns en samebys ensamrätt till upplåtelser kvar på privat mark? Har den ersatts av den privata markägarens rätt, eller har samebyn och markägaren en samfälld rätt till upplåtelser? Juridiskt kan man argumentera på olika sätt.161 Som tur är gäller just den sistnämnda oklarheten – frågan om mark som har varit privatägd – endast mycket begränsade arealer av Sveaskogs mark. Sveaskogs fastighetsbestånd i Lappland består i allt väsentligt av mark från det statliga Domänverkets tid (markhistoriken beskrivs i nästa avsnitt). I Lappland har Sveaskog sålt en del mark inom ramen för bolagets markförsäljningsprogram och delat ut mark inom ramen för stat127 161 I Jakt- och fiskerättsutredningen finns vissa analyser av frågan om renskötande samers rätt till jakt och fiske på privatägd mark – Bertil Bengtsson, Mauritz Bäärnhielm och Kaisa Korpijaakko-Labba har skrivit om frågan. Deras rättsutlåtanden skrevs dock före Girjasdomen. Se SOU2005:17 s. 17, 36, 59–83, 100, 138 f. och 142. 5.3.5 Ytterligare obesvarade frågor: vinterbetesmark och bolagisering
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=