hur tar man reda på om en sameby har girjasrättigheter? Dessa åbor skulle använda markerna till ”ängsmark och mulbete samt annan tarfvelig föda af skog, strömmar och sjöar”.153 Högsta domstolen uttalade i Girjasdomen att lappmarksplakaten från år 1673 och 1695 inte ser ut att ha gett nybyggarna några jakt- eller fiskerättigheter. I den mån nybyggarna ville jaga och fiska förutsattes de komma överens med samerna om det.154 Högsta domstolen hänvisade i det sammanhanget till Lundmarks beskrivningar av plakatets innebörd.155 Korpijaakko-Labba skriver också att enligt rättspraxis tolkades plakaten länge så, att nybyggaren sökte tillstånd på tinget av en enskild lapp för att kunna slå sig ner på hans land, vanligtvis mot en ersättning. Detta förfarande motsvarade ett slags ”köp” av landet.156 Även Göthe redovisar flera exempel på nybyggesanläggningar som har tillåtits eftersom de har godkänts av den berörde lappskattelandsinnehavaren.157 En fråga i en konkurrensprövning blir därför varför ett nybygge enligt Högsta domstolen över huvud taget ska ha ansetts som konkurrerande verksamhet under undersökningsperioden, det vill säga fram till mitten av 1700-talet. Om nybyggare inte haft någon egen jakt- eller fiskerätt, utan enbart grundat sådana rättigheter i avtal med lappskattelandsinnehavaren, handlar det ju inte om någon konkurrens, utan om renskötande samers upplåtelser av jakt och fiske Avseende den frågan kan man tolka domskälen i Girjasdomen på följande sätt: Jakt- och fiskerättigheter för nybyggare före 1749 års lappmarksreglemente följde inte av lappmarksplakaten i sig, utan om nybyggaren skulle ha sådana rättigheter behövde det regleras särskilt i nybyggesinrymningen (beslutet om att tillåta nybygget). Så skedde också, van123 153 Kongl. Plakat den 27 september 1673, angående lappmarkernas bebyggelse och Kongl. Maj:ts förnyade Plakat den 3 september 1695, om lappmarkernas bebyggande och de förmåner och friheter som de, hvilka sig der nedsätta, åtnjuta skola, tryckta i Poignant, Emil, 1872, Samling af författningar angående de så kallade lappmarksfriheterna, Ivar Haeggströms boktryckeri, Stockholm, s. 20 och s. 33 f. (i fortsättningen 1673 års lappmarksplakat respektive 1695 års lappmarksplakat). Ett plakat är ett offentligt tillkännagivande – lappmarksplakaten var författningar med regler för kolonisationen av lappmarkerna. 154 NJA2020 s. 3 p. 184. 155 Lundmark, 2006, s. 88 f. Se även Lundmark 2005, s. 14 f. 156 Korpijaakko-Labba, 2005, 131 f. 157 Göthe, 1929, s. 276–282, se även s. 327.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=