kapitel5 107 Jämtlands län består av landskapen Jämtland och Härjedalen. Dessa landskap har både varit separerade och sammanslagna administrativt under historiens gång, och gränserna har därför varierat. Härjedalen var tidigt en integrerad del av norska Trøndelag. Jämtland var däremot självständigt fram till år 1178, när landskapet anslöts till Norge efter slaget på Storsjöns is, men utgjorde då en egen administrativ del av Norge och styrdes av ett allting, Jamtamot. Jämtland hade fram till slutet av 1400-talet samma status i ”Norgesveldet” som till exempel Island, Shetlandsöarna, Orkneyöarna och Färöarna. Därefter införlivades Jämtland i Trondheims län, ett av Norges fyra slottslän. Även områdena runt Särna och Idre i Dalarna tillhörde Norge. År 1536 övertogs Norge av Danmark. Flera krig utspelade sig mellan Danmark och Sverige, bland annat det nordiska sjuåriga kriget under åren 1564–1571, när Jämtland tillfälligt blev svenskt. Jämtland, Härjedalen och Särna och Idre i Dalarna tillföll slutligt Sverige genom freden vid Brömsebro år 1645.Den närmare gränsdragningen var dock i flera områden oklar och reglerades först år 1751. Före det sträckte sig gränsen för Dalarna ända in mot sjön Femunden i nuvarande Norge. Samerna i Lappland var redan långt före 1500-talet indelade i siidor, storbyar, som i svensk administrativ förvaltning har kallats lappbyar. Varje lappby omfattade några tiotal familjer inom ett visst landområde som familjerna disponerade. Till storlek, och delvis även till funktion, var lappbyarna jämförbara med socknar. Förutom att lappbyn var en markanvändningsenhet, fungerade den också som en fast förbindelselänk mellan släkterna i byn.129 Lappbyar och samebyar 5.2.3 Bild 2. Renbetesfjällen i Jämtlands län. kartbild från sametinget • 129 Hultblad, 1968, s. 69.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=