kapitel 1. inledning 27 Vissa samhällsfrågor krävde dubbel hemvist, till exempel det snabbt förändrade arbetslivet. Element av arbetarskydd och försäkring drog mot förvaltningsrätt, medan anknytningen till anställningsförhållandet, till tjänste- och kollektivavtal, pekade mot civilrätt.24 Behandlingen av ungdomsbrottslingar i övre tonåren väckte frågor om gränsdragningen mellan straff och vård, vilket hade såväl ideologiska som organisatoriska och rättssystematiska dimensioner.25 Skattefrågor kunde processuellt behandlas inom förvaltningsrätt, men materiellt inom offentlig rätt i en vidaremening. Vad ingick egentligen i förvaltningsrättens kärnuppgifter – och varför? Positionering handlade också om att få tillgång till resurser och institutioner. Hur markerades förvaltningsrättens revir inom utbildning och forskning, i kursplaner, litteratur, föreläsningar, etc.? Vilka processer ledde fram till att förvaltningsrätt blev en självständig disciplin på de stora lärosätena i Uppsala, Lund och Stockholm? Vilka var drivande aktörer? Vilka avtryck gjordes i monografier och tidskrifter? Den här undersökningen fokuserar på samspelet mellan institutioner (främst universiteten i Uppsala, Lund och sedermera Stockholm), aktörer och staten. Avsikten är att studera ledande jurister som hade ”dubbla identiteter” i den meningen att de spelade på olika arenor samtidigt som de använde sitt ”kapital” från ett fält för att främja sina intressen på ett annat.26 Dessa två offentliga verksamhetskretsar –politik och rättsvetenskap –var formellt skilda men i praktiken tätt sammanflätade. Påfallande många av de ledande juristprofessorer som vi ska möta var politiker. Eller omvänt, många ledande politiker var samtidigt professorer vid de juridiska fakulteterna i Uppsala, Lund eller Stockholm. Med inspiration från Rune Slagstad finns det skäl att särskilt studera viken roll som dessa ”profes24 Kumlien 2004. 25 Kumlien 1997. 26 Bourdieu 1996a; Bourdieu 1996b. 1.4.2 Hur samspelade rättsvetenskap och politik?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=