förmåga att ta till rikstäckande stridsåtgärder. Detta omfattande hot mot samhällsordningen var ett nytt fenomen. Parallellt bytte ledamöterna i riksdagens attityd. Ännu 1890 avvisades på många områden statsingripanden, men bara några år senare hade man rört sig frånlaissez faire till statsintervention, en linje som fick stöd av både konservativa och socialliberaler. Samhällsomvandlingen anfördes som skäl för att använda juridik som politiskt styrmedel. Redan från 1800-talets mitt hade den rättsliga regleringen börjat att förändrats och det skedde extra snabbt på områden där industrialiseringen och stordriften slagit igenom. Utöver 1800-talets lagstiftning avseende banker, försäkringar, handel, patent, varumärken, bolag, etc. infördes nya regleringar för kommunal service, vatten- och energiförsörjning, trafik, teknisk standard, industriella normer, socialförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, byggnader, polisväsende, näringar, värnplikt, socialvård, arbetsliv, skola, miljö, säkerhet och utlänningsfrågor. Inte minst blev det växande och kontroversiella uttaget av skatter byggstenar i den svenska modellens socialpolitik, och i takt med det skedde övergången från fattigt jordbrukssamhälle till välmående industristat. Till bilden hör givetvis demokratins genombrott med parlamentarism 1917 och allmän rösträtt 1921. I det materiella och ideologiska sammanhanget, alltså fortsättningen av 1800-talets motsägelsefulla samhällsomvandling, etablerades den svenska förvaltningsrätten på bara några decennier. Samtidigt professionaliserades svensk rättsvetenskap genom att juristexamen krävdes för fler domar- och ämbetsmannabefattningar och genom att rättsvetenskapsmän tenderade att fokusera på strikt avgränsade rättsområden. För ett akademiskt ämnes identitet blev då avgörande att det byggdes upp och försvarades av en egen yrkeskår, av aktörer som bidrog till att upprätta gränser, att definiera ut vissa företeelser och att definiera andra som grundläggande för identiteten.23 Hur skulle då den nya förvaltningsrätten avgränsas? Vad skulle vara med? Vad skulle inte vara med? professorspolitik och samhällsförändring 23 Hasselberg 2007, s. 24. 26
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=