RB 74

kapitel 1. inledning 25 politi inte var ”riktig” juridik utan snarare handlade om något slags administration. Internationell rättshistorisk forskning antyder att uppkomsten av förvaltningsrätt som vetenskap hade förutsatt en separation från allmän förvaltningslära, från politi, ”Policey”,”police”, o.s.v. En första fråga är därför: noterade man i Sverige över huvud taget en övergång från politi till förvaltningsrätt, eller är detta något som bara låter sig avläsas retrospektivt? Men gränser skulle även dras mot andra rättsvetenskapliga domäner. När och hur växte förvaltningsrättens metodiska självförståelse fram? Hur konstituerades det inre samband mellan förvaltningens ständigt växande massa av specialgrenar sommotiverade en gemensam tillhörighet, en övergripande och ”allmän” förvaltningsrätt? Presenterades vetenskapen som en ny byggnad på öde mark eller som en renovering av redan existerande byggnader? Betonades eller nedtonades skillnaden mellan civilrätt och förvaltningsrätt? Hit hör också frågan om vilka samhälleliga problemfält som förvaltningsrätten skulle reglera. Ekonomisk politik går som en röd tråd genom svensk arbetsrätt och socialrätt, men de ekonomiska frågorna hade uttryckligen ställts utanför både 1734 års lag och 1826 års civillagsförslag. De avgränsningsproblem som det innebar skulle bli ännu värre under de stora samhällsförändringar som väntade. Sverige var visserligen långt in på 1800-talet ett i huvudsak enkelt jordbrukssamhälle, karaktäriserat av småskaligt arbetsliv med begränsad social och geografisk rörlighet. De flesta problem kunde stanna inom familjen eller i svårare fall tas om hand av det lilla lokalsamhället, församlingen. Men den äldre tidens villkor började brytas ner på allvar från 1830-talet. Brist på arbetskraft byttes till överskott, arbete i familjehushållet övergick till lönearbete, de egendomslösa kom att mer än fyrdubblas, vilket ledde till proletarisering och försörjningsproblem – ett allmänt västeuropeiskt mönster, kallat ”den sociala frågan”. Under åren runt 1900 transformerades den sociala frågan till ”arbetarfrågan”. Ett andra industriellt genombrott banade väg för tillväxt av stora företag med arbetarna i grupper, reglerade av kollektivavtal och med

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=