kapitel i •jura 57 Domaren var emellertid inte utlämnad åt sig själv i sitt rättsdogmatiska angreppssätt. I sin strävan att renodla vad som i det enskilda fallet kunde sägas vara allmängiltigt, och skilja detta från vad som kunde sägas vara unikt i det enskilda fallet, kunde denne ta hjälp av den juridiska doktrinen. Rättsvetenskapen tilldelades av den historiska skolans företrädare ett uppdrag att bedriva dogmatiska studier. Rättsvetenskapens uppgift var i detta sammanhang att genom sin begreppsbildning förbinda det förflutna med nutiden och därigenom synliggöra det allmängiltiga i de rättsliga förhållandena.167 Att endast en historisk analys kunde lägga grunden till en sådan begreppsbildning var för den historiska skolans företrädare tydligt. Utan en längre historisk undersökning av rättsförhållandena i deras utveckling skulle det vara omöjligt att urskilja vad i rättsförhållandena, och i förlängningen i de enskilda rättsreglerna, som utgjorde deras särskiljande respektive gemensamma drag.168 Även om domaren inom ramen för sin rättsdogmatiska analys också ägnade viss tid åt att jämföra det egna fallets förutsättningar med tidigare existerande fall och rättsregler, så kunde dessa undersökningar inte jämföras med större rättsvetenskapliga studier. Endast rättsvetenskapsmän hade tid att företa mer omfattande undersökningar av rättens institut och större systematiska sammanhang.169 Stahl framhöll därför att rättsvetenskapens uppgift var att fastställa just den begreppsapparat som i det praktiska rättslivet skulle möjliggöra exempelvis domarens analys. Genom att orientera sig med hjälp av rättens grundläggande strukturer, såsom indelningen i olika rättsområden och styrande principer, kunde det enskilda fallet lättare inordnas i den rättsdogmatiska modellen. 167 Sandström, Marie, Familjerättsvetenskap – rättsvetenskapens tulipanaros?, i Rätten rättsfamiljer i ett föränderligt samhälle – rättshistoriskt och komparativt. Vänbok till Rolf Nygren(red. Marit Jäntärä Jareborg & Mats Kumlien), Uppsala, 2011, s. 95–114, s. 105. 168 Peterson, Theorie und/oder Praxis, s. 228. 169 Sandström, Rättsvetenskapens princip, s. 271 f. 170 Stahl, Rechtswissenschaft oder Volksbewußtsein?, s. 6. Se också Peterson, Theorie und/oder Praxis, s. 226. „Ist nun das Object der Jurisprudenz kein anderes als das positive Recht, so ist auch ihre wissenschaftliche Aufgabe keine andere als dieses in seinem Zusammenhang und seinem Geiste (seinen bestimmenden Principien) darzustellen, hierin besteht deshalb ihr Werth als Wissenschaft ganz unabhängig davon, ob das positive Recht und seine wissenschaftliche Darstellung ein Gewinn für das Leben sei.“170
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=