RB 73

jura novit curia 174 rens sätt att döma måste också definieras med utgångspunkt i hur de två domarkategorierna angrep det rättsliga materialet. Skillnaden låg härvidlag i utbildning och arbetsmetoder. Att ämbetsdomaren och lekmännen utnyttjade samma källmaterial var således inte tillräckligt. Hanteringen måste också följa en viss bestämd metod som både syftade till och garanterade ett domslut enligt gällande rätt. Metodreglerna förvärvade juristdomaren kunskap om genom sin juristutbildning. Lekmannadomaren saknade således, i brist på en akademisk juristutbildning, förutsättningar för att på egen hand ta sig an rättsfrågan: Även om rena folkdomstolar inte vore påtänkta manade slutsatsen också till eftertanke ifråga om domstolar med blandad sammansättning. Uppström gjorde, helt i den historiska skolans anda, en dygd av den så kritiserade akademiseringen av juridiken. Inkluderandet av det lärda perspektivet på rätten i den juridiska analysen var en förutsättning för att det överhuvudtaget skulle vara möjligt att tala om en juridisk prövning. Endast efter att alla källor i den positiva rätten vägts samman i enlighet med den juridiska metoden vore det möjligt att hävda att målet hade fått en rättsenlig behandling. I linje med en sådan tanke framhöll Uppström att ”[t]ill rättssakernas afgörande är ostridigt rättskunskap likaså nödvändig, som med afseende å nutidens förhållanden ett omfattande specialstudium är ett oundgängligt vilkor för denna kunskaps förvärfande.”740 Nya Lagberedningen synes ha tagit intryck av de utlåtanden som inkommit till den. I sitt betänkande avseende domstolsorganisationen betonade utredarna just domarens plikt att känna till den gällande rättens innehåll, såsom den kom till uttryck genom principen omjura novit curia. De framhöll att ”[d] omaren måste, om han skall kunna anses vuxen sitt kall, ega nödiga insigter i lagen och dess tolkning, d.v.s. […] speciella juridiska kunskaper.”741 Utan domarens särskilda juridiska sakkunskap fanns det inga garantier för en ”säker och följdriktig rättsskipning.”742 Till de efterfrågade egenskapernahörde förmågan att i det åberopade faktamate739 Uppström, Öfversigt, s. 54. 740 Uppström, a.a., ibid. 741 Nya Lagberedningen, del 1, s. 20. 742 A. betänkande, ibid. ”De rena folkdomstolarna, i hvilka domsrätten utöfvades af den samlade menigheten sjelf eller ett utskott af densamma, tillhöra ett tidigare utvecklingsskede, hvartill en återgång hvarken ej är möjlig eller synes eftersträfvas.”739

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=