kapitel iii •curia 171 mansättning kom vidare att knytas till frågan om innebörden av principen omjura novit curia därför att definitionen av rätten (jura) påverkade avgränsningen av den juridiska kunskapen (novit). Hur dessa två delar av principen definierades och relaterade till varandra fick slutligen betydelse för innebörden i begreppet domstol (curia) som institution, bland annat därför att frågan om dess sammansättning påverkades av de två övriga faktorerna. Ett ytterligare exempel på hur frågan om domstolarnas sammansättning påverkades av den juridiska metodlärans utveckling står att finna i den utredning om det historiska förhållandet mellan juristdomaren och lekmannadomaren som företogs i samband med tillsättandet av Nya Lagberedningen. Utredningen lämnade sitt betänkandemed förslag till ny rättegångsbalk år 1884.Wilhelm Uppström publicerade inom ramen för sitt uppdrag ytterligare ett arbete till belysning av tidigare förhållanden med titelnÖfversigt af den svenska processens historia.730 Även i denna framställning kom frågan att diskuteras relativt utförligt. Uppström ansåg att det i tiden före 1734 års lag gick att finna spår av en arbetsfördelning mellan domaren och nämnden, där nämnden hade ett primärt ansvar för bedömningen av sakfrågan.731 Om man skulle följa den historiska traditionen borde alltså domare och nämnd tilldelas skilda uppdrag i rättegången. Det var dock svårt att fastställa exakt när skillnaden i uppdrag mellan nämnden och domaren hade övergivits. Skillnaden gjorde sig dock fortfarande gällande under medeltiden och vid uppkomsten av Christoffers landslag.732 Uppström drog slutsatsen att nämndens rätt att delta i alla aspekter av dömandet uppkommit i samband med reformationen.733 Stödd på uttalanden av såväl Stiernhöök som Nehrman ansåg han att åtminstone sedan tiden för dessa författare hade ”nämnden faktiskt […] [delagit] i dömandet, beträffande såväl sak- som rättsfrågor.”734 Sammanblandningen av nämndens och domarens uppdrag kunde 729 Det kan påpekas att Richert hade uppfattat konsistoriet som anstruket av den historiska skolans idéer. Se Peterson & Sandström, Kloster eller bordell?, s. 19 och Sandström, Ein Mädchen für alles?, s. 539 f. 730 Se Uppström, Wilhelm, Öfversigt af den svenska processens historia. Efter uppdrag af Nya Lagberedningen utarbetad, Stockholm, 1884, titelbladet. Se också Montan, Reformarbetet, s. 9. 731 Uppström, Processens historia, s. 62. Om den äldre tiden och då i första hand beträffande medeltidslagarna, se bl.a. s. 54 ff. 732 Uppström, Processens historia, s. 86. 733 A.a., s. 87. 734 A.a., s. 85.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=