kapitel iii •curia 143 Akademiskt utbildade domare som följde den juridiska metoden och principen omjura novit curia utgjorde ett medel för staten att få kontroll över rättsskipningen och den juridiska regelefterlevnaden som helhet. Samhället var visserligen präglat av ständig politisk rivalitet som hade sin grund i de olika samhällsgruppernas skilda moral och särintressen. Juristen, och då särskilt den akademiskt skolade domaren, utgjorde dock en starkare garant än lekmannadomaren för genomdrivandet av den politiska processens kompromisser.570 „[Ü] ber allem dem“, anförde Stahl, varvid han med ”alla” syftade på samhällets medborgare, de skilda samhällsklasserna, och de politiska företrädarna, „steht nun bei uns der Richterstand, dessen ganzer Lebensberuf und Standesgeist eben das unpartheische, wissenschaftlich evidente Rechtsprechen ist.“571 Inte heller den juridiskt skolade domaren var naturligtvis befriad från personliga åsikter och egenintressen. Stahl menade dock att eftersom domaren under sin akademiska utbildning försågs med metodologiska verktyg som möjliggjorde en kontrollerad rättstillämpning och rättsbildning, begränsades dennes handlingsutrymme.572 I kraft av sin yrkeskunskap skulle domaren därför vara förmögen att transcendera de politiska intressekonflikter som rymdes i samhällsopinionen. Juristdomaren distanserades genom den juridiska metoden från sin personliga bakgrund, erfarenhet och klasslojalitet.573 Det måste därför ligga i varje stats intresse att organisera sin domarutbildning på ett sådant vis att den byggde på och bibringade studenterna ett rättsvetenskapligt förhållningssätt. Detta gällde inte bara domare i överrätterna, utan i alla instanser, eftersomden gällande rätten borde få sitt genomslag så tidigt sommöjligt i instansordningen. Detta krävde att den juridiska doktrinen genomgående beaktades: Stahls uttalande bör, i likhet med Savignys resonemang om det moderna domaruppdraget, tolkas som en oreserverad plaidoyer för en professionalisering av domarkåren och en akademisering av domarutbildningen. 570 Sandström, Rättsvetenskapens princip, s. 282 ff. 571 Stahl, Rechtswissenschaft oder Volksbewußtsein?, s. 16. 572 Sandström, a.a., s. 282 f. 573 Sandström, a.a., ibid. 574 Stahl, Rechtswissenschaft oder Volksbewußtsein?, s. 19. „Ein ausgebildetes positives Recht und seine gleichmäßige bewußte Handhabung mittelst der Rechtwissenschaft […] ist eine große That der Nation als Einheit, und ist eine Ehre der Nation.“574
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=