därtill framhålls den norska kungamakten som starkt centraliserad och institutionaliserad med hög grad av autonom makt. Den svenska kungamakten skildras som mindre centraliserad och institutionaliserad och som ofta oförmögen att utöva någon kontroll över hela riket på grund av starka regionala maktgrupperingar. I avsaknad av direkta jämförelser som kontrasterar kungamakten i tre nordiska länderna är värdet av denna karaktärisering emellertid begränsad, då den i huvudsak bygger på studier av förhållandena i respektive enskilt land. I vilken grad karaktäristiken överensstämmer med mina resultat kommer jag att diskutera dels i slutet av vart och ett av mina fyra undersökningskapitel och, mer allmänt, i kapitel 7. Det råder delade meningar om tidpunkten för det avgörande genombrottet i den medeltida statsbildningsprocessen.RobertBartlett har framhållit 1000talet som banbrytande. Gaines Post, Walter Ullmann, Joseph R. Strayer och Susan Reynolds har istället lagt tyngdpunkten på 1100-talet. Enligt Alan Harding slog däremot tanken om såväl territorialstaten som den om kunglig lagstiftning, som han betraktar som centrala karaktäristika, igenom under andra halvan av 1200-talet både i England och Frankrike.29 För norsk del har Sverre Bagge och Steinar Imsen betraktat andra halvan av 1100-talet och första halvan av 1200-talet som en period av intensifiering av statsbildningsprocessen, medan Per Sveaas Andersen, Knut Helle, Knut Dørum och Jørn Øyrehagen Sunde sett 1000-talet som minst lika centralt. Peter Carelli och Lars Hermanson ansluter sig till den traditionella uppfattningen i dansk historieskrivning att kungamakten började tranformeras till statsmakt under 1100-talet i Danmark. I svensk historieskrivning har det alltsedan Karl Gustaf Westman (1876–1944) och Erik Lönnroth (1910– 2002) varit brukligt att se andra halvan av 1200-talet som den mest betydelsefulla perioden av statsbildning.30 Detta har till exempel även Herman 29 Se Ullmann, Principles of government and politics in the Middle Ages (kap. 1, fotnot 6); 1965, Ullmann, Walter, A history of political thought: The Middle Ages, Middlesex 1965; The growth of the papal government in the Middle Ages (kap. 1, fotnot 15); Post, Studies in medieval legal thought (kap. 1, fotnot 17); Strayer, On the medieval origins of the modern state (kap. 1, fotnot 1); Reynolds, Kingdoms and communities inWestern Europe, 900–1300(kap. 1, fotnot 1); Reynolds, Fiefs and vassals (kap. 1, fotnot 1); Bartlett, The making of Europe (kap. 1, fotnot 10); Bartlett, ”Patterns of unity and diversity in medieval Europe” (kap. 1, fotnot 10); Harding, Medieval law and the foundations of the state (kap. 1, fotnot 21). 30 T.ex. Dovring, Folke, ”Agrarhistorisk forskning och svensk medeltidshistoria”, [svensk] Historisk tidskrift 73 1953, s. 384–409 har dock riktat kritik mot synen, företrädd bl.a. av Lönnroth, om att ett så genomgripande skifte på kort tid ska ha ägt rum under 1200-talet. lagfäst kungamakt under högmedeltiden 34 Tidpunkten för den medeltida statsbildningsprocessen
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=