RB 72

kapitel 1 • från kungamakt till statsmakt 33 makt och betonat de samhälleliga funktioner som kungamakten fyllde. Erik Gunnes har studerat resultaten av den gregorianska reformrörelsen i Norge och vilken betydelse den fick för relationen mellan kung och kyrka, och även visat att norsk kungaideologi låg i fas med det allmäneuropeiska lärda tänkandet.26 För svensk del har många forskare, inte minst Thomas Lindkvist och Peter Sawyer, betraktat det svenska riket före mitten av 1200-talet som politiskt kaotiskt och primitivt organiserat. Lindkvist har i flera studier behandlat den svenska kungamaktens institutionella tillväxt och ökade resursuttag och pekat på stora regionala skillnader i det svenska riket.27 Erik Lönnroth (1910–2002) har lyft fram stormännens strävan att begränsa och reglera kungamakten som ett centralt tema i medeltida svensk politik. I mer specifika studier har Kristin Drar visat att det kyrkliga kungaidealet successivt fick ett allt större genomslag. Gösta Åqvist (1904–1999) har argumenterat för att det var genom sin militära befälsrätt som den svenske kungen fick rättsliga funktioner och kontroll över det legitima våldet. Gabriela Bjarne Larsson har undersökt den kungliga stadgelagstiftningen och visat hur den kan betraktas som avtal mellan kungamakten och andra aktörer för att lösa intressekonflikter.28 Den nuvarande forskningen visar, något förenklat, att kungamakten började expandera tidigare i Danmark och Norge än i Sverige. Vidare tenderar den danska kungamakten att beskrivas som relativt svagt institutionaliserad och i hög grad kontrollerad av världsliga och kyrkliga stormän. I motsats 26 Blom, Grethe Authén, Kongemakt og privilegier i Norge inntil 1387, Oslo, 1967; Helle, Konge og gode menn i norsk riksstyrning, ca. 1150–1319 (kap. 1, fotnot 23); Helle, Handbok i Norges historie 3 (kap. 1, fotnot 23); Helle, Knut, Aschehougs Norgeshistorie 3. Under kirke og kongemakt: 1130–1350, Oslo 1995; Gunnes, Erik, Kongens ære. Kongemakt og kirke i ’En tale mot biskopene’, Oslo 1971; Gunnes, Erik, ”Erkebiskop Øystein og Frostatingsloven”, [norsk] Historisk tidsskrift 53 1974, s. 109–121; Gunnes, Erik, Erkebiskop Øystein. Statsmann og kirkebygger, Oslo 1996. 27 Lindkvist, Plundring, skatter och den feodala statens framväxt (kap. 1, fotnot 23); Lindkvist, Thomas, ”Skatter och stat i den tidiga medeltidens Sverige”, i Anders Andrén (red.), Medeltidens födelse, Lund 1989, s. 171–184; Lindkvist, ”Law and the making of the state in medieval Sweden” (kap. 1, fotnot 23); Lindkvist, ”Kings and provinces in Sweden” (kap. 1, fotnot 23); Sawyer, Peter, När Sverige blev Sverige, Alingsås 1991. Se även syntesen av Line, Philip, Kingship and state formation in Sweden, 1130–1290, Leiden 2007. 28 Lönnroth, Erik, Statsmakt och statsfinans i det medeltida Sverige. Studier över skatteväsen och länsförvaltning, Göteborg, 1940; Lönnroth, Erik, ”De äkta Folkungarnas program”, Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala. Årsbok 1944, s. 5–26; Drar, Konungens herravälde såsom rättvisans, fridens och frihetens beskydd(kap. 1, fotnot 6); Åqvist, Kungen och rätten (kap. 1, fotnot 7); Larsson, Gabriela Bjarne, Stadgelagstiftning i senmedeltidens Sverige, Stockholm 1994.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=