konstitutionellt kritiskt dömande, volym ii 780 När Danmark trädde in i EGinnebar förbudet mot konkurrensbegränsningar att några mejerier måste fråntas sin ensamrätt till partihandel med mjölk inom vissa områden. Det fanns en övergångsperiod på fem år, men två mejerier hade haft koncessioner som gällde längre fram i tiden. De ansåg att den förkortade tiden för ensamrätten skulle jämställas med expropriation och ge rätt till ersättning enligt 73 § grundlagen. Mejerierna hade gjort investeringar med den förutsättningen att den utlovade ensamrätten skulle gälla. Østre Landsret fann att det var fråga om en generell omreglering av näringslivets förhållanden och därmed inte om en expropriation som var ersättningsberättigad. Det senare gällde särskilt som ingreppet hade begränsad räckvidd gentemot mejerierna. Antagligen åsyftades att de ändå skulle ha blivit av med koncessionerna något eller några år senare. Høyesteret delade i UfR1981 s. 394 landsrättens bedömning utan att ange några egna skäl.382 Vi ser i 1981 års fall motsatsen till de fall som var kontroversiella i Norge vid sekelskiftet 1900 – där ville personer som hade vissa rättigheter få ersättning för att staten reglerade en viss näring hårdare, här ville mejeriet få ersättning för att en utlovad ensamrätt försvann vid avreglering. Avreglering av privilegier hade också varit aktuell som möjligen ersättningsgrundande tidigare, se om vatten- och vindmöllorna i JU1860 s. 276 och om bagarna i Bergen i Rt. 1845 s. 513. Man kan också jämföra med norska Høyesteretts resonemang om att fredning av älvmynningar hade påbörjats och att en enskild fiskare måste ha insett att turen snart skulle komma till hans älvmynning. En viktig skillnad mellan 1980 och 1981 års fall är att grönlandsföretaget tvingades helt upphöra med sin verksamhet, medan mejerierna kunde fortsätta sin efter anpassning till vad som krävdes för att agera på en fri marknad. Dessa fall illustrerar sammantaget svårigheten i att dra gränsen mellan ingrepp i en enskild äganderätt och generella omregleringar, jfr UfR1972 s. 603 (grävning efter moler). Även om en generell omreglering när det gällde mejerinäringen träffade enstaka aktörer är det klart att bakgrunden fanns på ett mera generellt plan. Men om nu staten har lovat koncession på viss tid och sedan bestämmer sig för att avreglera snabbare – har inte den enskilde rätt att förlita sig på statens besked? Den frågan ställde sig inte domstolarna, och det konstitutionellt kritiska inslaget i dömandet är därmed begränsat. Mejerierna hade ändå, i sammanhanget att Folketinget hade getts intrycket att de redan beviljade koncessionerna kunde tillåtas gälla, uttalat att ”Folke382 Jfr ävenUfR1982 s. 109; i landsrätten ansåg en av domarna att det var fråga om expropriativt ingrepp, men det var innan domen i UfR1981 s. 394 meddelades.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=